235.

Valborg. Minsta systers födelsedag. Grattis!!

Nycklarna är våra, imorgon går flyttlasset. Wohoo!

234.

Det är inte riktigt min dag idag. Det har jag märkt.

Efter mitt lilla vredesutbrott i tvättstugan, lugnade jag ner mig lite och gick ner för att hämta min torra tvätt. Nehepp, då funkade tydligen inte torkskåpet så jag fick bära upp massa blöt tvätt = tung tvätt = inte bra för min rygg. Suck.

Åkte till byn och mötte upp Linda för en liten lunch. Vi satte oss på ett ställe där jag aldrig ätit tidigare, tänkte att det kunde vara spännande att prova något nytt. Så jag beställde min lasagne och sallad utan pesto(nötter i) och hon sin ciabatta. Efter typ en kvart kommer hennes ciabatta efter ytterligare tio minuter kommer de ut med parma pasta. Eh nej det var inte vad jag beställt. Efter fem minuter sticker hon ut huvudet och frågar: Visst var det lasagne du hade beställt? Shit full koll på stället. Så när det gått dryga halvtimmen kommer hon ut med lasagnen och sallad med pesto. Tack, men jag beställde utan pesto. Vad fan är problemet?

Så ingenting har riktigt gått min väg idag. Gick förbi Ica och köpte mig en kanelbulle, svenska(!) jordgubbar och vindruvor. Jag måste bli lite pepp. Ska ju försöka få ner det sista nu. Fan it never ends.


Mmm, bubbar.

Gött med sött.

Så här snygg kan man bli med ett par druvor under läppen.

233.

Kom på att jag är med och tävlar. Har aldrig tidigare varit det så jag tänkte vad fasen. En amningströja. Skitbra. Allt för att underlätta amningen med två stycken.

By Holst heter märket och verkar göra väldigt praktiska kläder för gravida och ammande kvinnor. Super. Håll tummarna för mig nu bara!


232.

Fan i helvete. Jag måste få avreagera mig. Jag är så arg så jag skakar. Gissar att det har med mina hormoner att göra, fast jag hade varit arg oavsett.

Har precis varit nere i tvättstugan (vilket INTE är min favoritsyssla) på min bokade tid 10-13. Kommer ner och ser att två av mina tre maskiner är upptagna. Fuck. En är klar om en minut så det är väl lungan och det kan ju ha varit problem med den tredje som det faktiskt är en kvart kvar på så jag förväntar mig en förklaring av personen som har maskinerna. När idioten kommer ner tömmer hon den som är klar och lägger in NY tvätt.

-Ursäkta, har du tvättid nu? frågar jag.
- Ja, svarar stolpskottet.
- Nej, säger jag, min tid börjar nu 10-13.
-Nej, säger hon.
- Jo, svarar jag, jag kan visa dig.

Går till bokningstavlan som är elektronisk nu för tiden och visar henne med min blipp att jag har alla tre maskinerna från 10 till 13. Vet inte om hon fattar då hennes svenska helt plötsligt blev sämre när jag förklarade att det var min tid.

- Man kan inte ha alla maskiner, säger hon.
- Jo men det såg du ju. Hade det inte funkat så hade jag ju inte kunnat boka dem, svarar jag och känner hur mitt lilla tålamod tagit slut för länge sedan.

Hon plockar ur den tvätt som hon tänkt tvätta igen och trycker lite på snabbspolning på den andra maskinen. Sedan går hon!!!
Maskinen är ju inte ens klar och här står jag med tjockmage, aggrotårarna brännandes i ögonen och inget som helst tålamod med ALL rätt på min sida och väntar på att hon ska ta ur sin tvätt och så går idioten. Två sekunder senare kommer hon tillbaka.

-Har du mer tvätt efter det här?frågar hon.
-Det vet jag inte, svarar jag. Tänker att va fan har hon med det att göra. Det är fortfarande min tid. Jag måste ha möjligheten att få tvätta en omgång till så länge det är inom min bokning.
- JAG är efter, säger hon då som att jag inte får tvätta mer och ställer sin tvättpåse framför en av maskinerna.
Jag lyfter bara på ögonbrynen som för att visa att nu är du larvig och jag tänker inte ta denna diskussion med dig.

Efter det gick hon igen, och två sekunder senare piper maskinen att den är klar så jag plockar ut hennes kläder och slänger in mina.
Sitter nu här hemma med en puls som nog inte är hälsosam för mitt tillstånd. Har redan ringt till syrran och avreagerat mig, men känner att det är två grabbar som känner av att jag är upprörd. De sparkar som bara den.


Nu är min dag halvt förstörd. Alla maskiner fick nu olika tider istället för att jag skulle kunna gå ner och ha alla redo samtidigt. Det jag fasar för är att idioten ska ha tagit ur mina kläder för att hon ska kunna tvätta. Då jävlar blir det hus i helvete. Hon ska INTE röra MINA kläder under MIN BOKADE TID.



Behöver jag ens säga att det ska bli skönt med tvättmaskin hemma?!

231.

My back is killing me softly.

230.

Min rygg börjar så smått spöka. Har haft småhugg mellan skuldrorna plus att jag har konstant ont i korsryggen. Inte bra. Ska ringa fröken Barnmorska på torsdag och checka läget.

Världens sötaste små benskydd har tillkommit i grabbarnas samling till livet. Så sjukt små. Egentligen meningen att de typ ska hänga i backspegeln, men vi är idrottsnördar båda två så med sådana päron måste de ju bli påtvingade sportsaker från start.

229.


Igår gick vi då in i vecka 22. Det betyder att vi alltså gått fem och en halv månad. Det känns lite galet när man tänker efter. Börjar lite smått känna stress inför vagnköp och så. Spjälsäng och babysitters och sådana saker känns lättare men vagn krävs lite mer omtanke när man ska köpa. Men det löser sig nog. Nu tar vi flytten först sedan vagnen.

 

228.

Äntligen måndag. Jag som verkligen älskar måndagar. Det finns faktiskt inget roligare än att börja veckan med att jobba ett elvatimmarspass.

Ovanstående text är skrivet på tvärtomspråket för er som undrar om jag trillat och slagit mig. Jag är väl inte jättepepp på att jobba hela långa dagen. Ville ju knappt gå och lägga mig igår då jag verkligen kom in i packandet och rensningen av denna lägenhet. Som jag skrivit tidigare så tar det aldrig slut. Galet. Får fortsätta ikväll, och imorgon, och varje dag fram till lördag.
Lördag. Wow, om mindre än en vecka bor vi inte här längre. Då bor vi i vår framtidslya. Kanske inte riktigt drömlägenheten, men det är där vårt nya liv kommer börja. Med våra två små. Kärlek.


Har tömt tallriksskåpet så vi har varsin platt och varsin djup att äta på under veckan.

Likaså bestick. En av varje.

Skafferiet är totaltömt och väntar på att torkas ur.

227.


Igår var det då äntligen dags för Bounce  - The last show. Beställde ju biljetter i november så dessa månader kändes som en evighet men så äntligen kom april och Globen väntade.

Vilken show. Vilka människor. Jag kan ju säga att under öppningsnumret var jag tvungen att hålla mina gravidhormoner i styr, jag var så nära gråten. Jag blev så rörd. Så synkat att det var läskigt. Showen i det stora hela var super. Fem plus av fem möjliga. Wow säger jag bara. Ni som inte gick missade verkligen en dansupplevekse utan dess like.

Kärlek.

226.


Herregud.

Jag vet varken upp eller ner. Jag börjar på ett ställe för att sedan släppa det och fortsätta på ett annat. Det ligger saker överallt. Jag känner mig hyfsat oorganiserad. Tur att jag har en heldag imorgon också. Nu känns det mest som att jag sorterar saker.

Hilfe!

225.

Idag ska det som sagt hinnas med mycket. Börjar med att faktiskt ta det lugnt nu på morgonen, ska snart möta syrran och sedan fara till farmor. Sedan måste jag återigen fara hem för att packa. Känns som att det ordet är det enda jag sagt sedan en månad tillbaka. Men fasen nu har jag ringt och bett om att verkligen få nycklarna till lägenheten så att vi får flytta in nästa lördag. I och med att det är första maj och röd dag så skulle vi egentligen fått nycklarna måndagen därpå, vilket vi inte ville. Men nu så. Jäklar.

Hoppas även på att jag ska hinna förbi byn så att jag hinner köpa någon liten present då syster Mellan fyller år imorgon. Hon fyller 23 och jag har förvarnat att hon lämnar den bästa åldern bakom sig. 22 tyckte jag var mitt bästa år. Galet. Jag har snart levt fyra år sedan det bästa året, men har en känsla att detta år också kan hamna i värt-år-att-minnas-boken.

Bla bla bla. Nu är det lördagsfrukost och ikväll avslutar vi dagen med Bounce! Yeah.

224.


Har verkligen inget intressant att skriva.

Vaknade kvart i sex och var klarvaken så jag låg kvar och väntade på att karlns klocka skulle ringa (då jag egentligen börjar klockan 12). När den äntligen började låta, tog jag hans hand och la på min mage så att han fick känna hur Bill & Bull hade morgongympa. Mys.

Frågade om semester denna helg för ett tag sedan, men det verkade mörkt ett tag då askmolnet eventuellt skulle hindra att folk kunde jobba, men det löste sig så nu är jag helt ledig i helgen. Det är riktigt lägligt, ska ju packa som ett as, gå på Bounce, hjälpa farmor, kolla barnvagn, träffa Carro som är på Stockholmsbesök, fira syrran som fyller år och återigen packa.

223.


God morgon världen!

Efter jobbet igår var det dags för första barnmorskebesöket sedan tvillingbeskedet. Vi pratade lite om mina tankar om att ha två stycken i magen, lite vad jag kan vänta mig, var jag kan söka information (var väl inte så mycket nytt då jag letat runt som en galning överallt, och det finns inte så mycket info alls) och så gjorde vi upp ett schema för hur vi ska ses, ultraljud och läkarbesök.
Fick även lägga mig på britsen och få magen inkletad och lyssna på grabbarnas hjärtan. Innan vi gjorde det sa barnmorskan att det eventuellt kunde bli svårt att skilja de åt, men de måste ha legat bra för hon hittade bådas hjärtslag var och en för sig.

Fick även prata med en läkare och han tog en liten liten ultraljudsmaskin och kollade på deras hjärtan. Vi snackade lite sjukskrivning också och kom fram till att jag kommer börja med halvtidssjukskrivning och ska höra av mig till barnmorskan när jag tycker det börjar bli tungt så fixar hon det.

222.

Efter lite jobb idag är det dags för mitt första besök hos barnmorskan och läkaren sedan vårt tvillingbesked. Det ska stickas lite i fingrar, säkert klämmas lite på magen, pratas lite om hur det känns att vänta två och säkert få lite insideinformation om vad jag kan vänta mig. Plus att vi ska halvt om halvt lägga upp ett schema om hur vi ska träffas framöver. Både barnmorske- och ultraljudsbesöken blir oftare och mer kontinuerliga när det väntas fler än ett barn.

221.

Ja jag kan ju i alla fall säga att här ligger vi inte på latsidan. Här lägger vi på oss lite mer för varje vecka och det inte bara syns utan det känns också. Vet inte alls om det har med graviditeten att göra men det känns som ishias på höger sida. Det liksom strålar. Well well vecka 21.


Den osminkade sanningen :/

220.

Grymt lång dag. Den tog verkligen aldrig slut. Segt.

Har ont i fötterna och ryggen. Jag kan ju inte få ryggproblem redan, det är ju så lång tid kvar. Men det är liksom som ishias (stavning?) som strålar ner i rumpan. På onsdag får jag reda på hur och när jag blir sjukskriven. Scary, jag sjukskriven. Känns totalskumt faktiskt. Men det är ju för det bästa.

Idag fick jag besök som bjöd på tårar. Felle fis och hennes mor. Hade fått höra att moder R grät när hon fick veta att vi väntade tvillingar (hon är tvilling själv) och när jag sedan berättade lite om hur det var att få reda på det grät hon en skvätt till. Skönt att se att det inte bara är jag som gråter lätt för ALLT.

219.


Det blev en riktigt lyckad stek ändå. Tänk vad skönt att bara sätta på ugnen, krydda steken och sedan in i ugnen i två timmar och så lagar den sig själv. Lyx. Jag ska lära mig fler sådana maträtter. Så slipper man stå vid spisen i hundra år. Det såg inte vidare gott ut, men det var riktigt gott och köttet var riktigt saftigt.

218.

Jag bara måste ta en paus i packandet. Vet inte alls vad jag ska skriva förutom att det börjar synas att vi kommer någonstans i packningen, men att det ändå är sjukt mycket kvar. När tar det slut liksom? Vad kan man packa ner och vad måste man ha kvar uppe för att fortfarande leva normalt under två veckor? Veckans I-landsproblem.

Ikväll ska jag leka husmor och för första gången i mitt liv laga en stek i ugnen som tar två timmar. Jag som alltid brukar försöka få maten att gå så fort som möjligt att laga. Men vi får se vad det blir för resultat. Borde ju inte vara så jäkla svårt. Man ska krydda och sedan låta den laga sig själv i ugnen. Fast jag lovar, är det någon som kan misslyckas är det jag.

Idag är det verkligen underbart väder ute. Om ni inte sett det alltså.

217.

Fan i helvete. Jag skulle ju packa för fulla muggar idag. Har inte rört en pryl. Fy skäms på mig!

Isället för att utnyttja att jag vaknade pigg som en lärka klockan sex så sniglade jag igenom hela förmiddagen. När klockan slog mitt på dagen gjorde vi i ordning oss och började gå till mormor där det skulle bjudas på en lätt lunch. Även morbror med flickvän, UllsiBull och Jomps och mor och far skulle dit. Den enda som inte orkade få upp sin lata bakdel ur sängen var syster Minst. Men det gjorde ingenting då det blev mer skagen över till oss andra.



Har kännt ganska många sparkar idag så det är någon som lever rövare där inne. Ganska mysigt måste jag säga. Man blir på något vis mer uppmärksam på magen på lediga dagar för då hinner man stanna upp och känna efter vid varje rörelse.



På kvällen var jag över hos syrrorna och käkade pizza som smakade illa, spelade Wii och svullade något enormt. Sedan spelade "Jag har aldrig". Den leken ledde mest till att jag fick springa på toa stup i kvarten i och med att jag drack vatten, men det var trevligt sällskap och det blev en alldeles lagom dag för min del.

216.

Har fått en sådan bra start på morgonen. Vaknade först klockan sex av att blåsan snart svämmade över, gick sedan och la mig igen men hade lite svårt att somna om, men slumrade lite lätt in ett tag ändå. Vaknar till när karln rör på sig och känner även att twinsen rör sig, med samma återkommande rörelser. Ber om att få låna karlns hand. Vi ligger med händerna på magen ett tag och bara myser.
Vår första familjestund hade guld i mun.

Så mysigt!

215.

Jobbdagen har flytit på ganska bra trots mycket att göra. Tog en lugn kvällspromenad hem med musik dunkandes i öronen, kände att jag ville utnyttja att det äntligen börjar bli ljust på kvällarna. Istället för att gå hem till en tom lägenhet hoppade jag in hos mor och två systrar och nu även far som är hemma över helgen. Det blev en riktigt mysig kväll med "Så ska det låta", Wii- och SuperMariospelande. Snacka om nostalgi. Riktigt kul.

Skönt att man inte ens behöver säga att man är trött och inte orkar göra något. Jag är bara gravid. Men helt seriöst så känner jag att jag måste sova bra så att jag kan offra så gott som hela helgen till packning som aldrig verkar ta slut. Plötsligt står vi ju där och ska flytta.

Imorgon ska vi till mormor så kära morbror får se hur stor magen har vuxit sig. Hehe.

214.


Igår när jag låg på sniskan i soffan och höll händerna på magen kände jag kontinuerligt knackande från insidan magen så jag ropade snabbt dit karln för att han skulle få känna. Jag vågade inte röra mig en millimeter med rädsla för att den skulle sluta sparka, men när han kom dit med sin hand sken hela hans ansikte upp. Visst det är inga starka saker som ligger där inne än, men det var tydligt någon som knackade. Innan har han bara eventuellt kännt de små "fiskrörelserna", men det var inte lika tydligt som nu.

213.


Har haft en underbar dag idag. Vaknade som sagt på rätt sida och gjorde mig så sakteligen i ordning för dagen. Tog på mig skinnjackan och knatade till farmor som mer än gärna ville ha lunchsällskap av mig och magen. Behöver jag nämna att jag blev svettig i detta väder? Underbart. Skönt att slippa frysa för en gångs skull. Farmor bubblade av tusen frågor och funderingar som hon hade. Hon ligger gärna hela nätterna och bara funderar på saker runt omkring och hoppas kunna lösa problem. Just nu är det två tvillingpojkar som tar upp hennes tid på natten och var de ska sova, vad det blir för vagn, hur det blir med amning. Jag kunde lugna henne på de flesta fronterna.

Drog sedan vidare till byn där jag mötte upp Viking: Vad stor du har blivit! Det tycker verkligen inte jag då jag fortfarande tänker på att det ligger två stycken därinne. Visst jag har blivit större (det börjar synas när man inte har jacka eller större tröjor på sig) sedan jag såg vissa senast. Well well. Jag ska i alla fall bli ännu större.
Vi satte oss i alla fall på en uteservering och myste. Även om solen gömde sig bakom molnen var det riktigt behagligt. Mys.



Gick även hem från byn så nu har jag fått min kondition för denna vecka. Mötte upp karln och handlade lite och har nu datanördat mig alltför länge. Nu blir det skalning av potatis och kokning av ägg, sedan finns här en brud som tänker kränga en lite sen påskmiddag med sill. Mums.


By the way så har jag lagt in en räkna-ner-widget. De ser nästan ut att ha det trångt där inne :)

212.

Är ledig idag och det är så skönt. Kunde ligga och dra mig imorse när jag slog upp mina blå. Vaknade i ett perfekt tempererat rum lagom vaken, lagom hugrig och lagom kissnödig (som alltid).
Planen för idag är att jag ska dra mig i kragen och hoppa in i duschen, få lite saker nerpackade i kartonger för det verkar aldrig ta slut, ta en liten ensampromenad till farmor så hon får klappa min dubbelmage, sedan blir till att gå till byn för att luncha eller fika med Viking.

Får som vanligt se hur mycket man hinner med. Jag har alltid så många planer, men dagen räcker sällan till.

211.


Lät igår tummarna flyga över mobilens tangenter och formulerade ihop ett litet mess. Det kom med!

210.

Om man vanligtvis är en person som lätt får kramp så kan jag ju säga att det är ingenting emot vad man får när man är gravid. Så fort jag vänder på mig på natten så får jag kramp i vardera ben vilket resulterar i ett rejält grimaserande ansikte och två spända ben som spritter åt varsitt håll. Har funderat på att sätta upp en kamera som filmar för det måste se väldigt komiskt ut.

Datumet som är satt för nedkomst än så länge är lördagen den fjärde september vilket betyder att det är lite mindre än fem månader kvar, ändå har vi redan hunnit få massa fina saker av massa fina människor. Så sött.


Gusten och Knut som vi fick av Jennie och Billy

Ett par fina hajsimglasögon (Karln och Jennie har simskola ihop så det var ju självklart med dessa hehe)

Marias (kollega på jobbet) första kommentar när hon fick höra att vi skulle få två; Då måste jag göra en till påse. Grabbarna har fått varsin påse med energistenar som vi ska hänga vid deras sängkant. Det är lite olika stenar i vardera, men det är bara bra tycker jag. De ska ju bli två olika personer.



Tusen tack people!

209.

Är så enormt trött. Antar att graviditeten tar ut sin rätt. Detta med att försöka få en bra balans - inte stressa, äta ordentligt och sova ordentligt tar ut sin rätt. Skulle egentligen kunna somna direkt när jag kommer hem från jobbet, men då skulle jag antagligen vända på dygnet, vilket inte är en bra idé.

Ringde barnmorskan och fick en tid väldigt snabbt, redan nästa vecka och då tänkte vi göra två flugor på smällen genom att ha möte bara vi två och sedan träffa en läkare. Gissar att han ska kolla värden och diskutera en eventuell sjukskrivning. Undrar när och om det blir. Jag känner mig lite smånojjig då det räknas som en riskgraviditet och blir nervös så fort jag känner stress, då man verkligen ska VILA VILA VILA. (det jag har läst mig till i alla fall) Jag känner liksom, vad är värt att göra? Jag vet inte vad jag skulle göra om något hände de små guldkornen i min mage. Herregud.

Men vi får helt enkelt se vad som händer.


Jag ska försöka lära mig ta fina kort under sommaren så när det är dags kommer jag klicka bilder utav bara fan.

208.


Igår gick vi ju då in i den nya veckan 20 i och med att vi flyttades fram fyra dagar, så från och med nu kommer det komma veckobilder på måndagar (okej idag är det tisdag men jag var så jävulskt trött igår kväll). Bra start på veckan kanske.

Jag jämförde den bilden jag la upp i onsdags och den vi tog igår. Jag ser skillnad, jag känner skillnad och jag fattar det inte. Jag har verkligen växt sedan vi fick reda på att det är två bebisar. Hur är det möjligt? På bara fyra dagar. Jaja. Större ska jag ju bli.

207.


Eftersom vi blev framflyttade fyra dagar efter ultraljudet så går vi idag in i vecka tjugo. Ska försöka ta en bild ikväll. Och jag kan säga att på bara fyra dagar (sedan vi tog förra v.20-bilden) känns det som att jag har blivit så mycket större, men gissar att det kanske är lite inbillning också. Men vi får se. Enligt information så börjar kvinnan från och med nu gå upp ett halvt kilo i veckan, vet inte om jag kommer gå upp ännu mer.

Och jag har suttit och räknat lite på veckor hit och dit och kommit fram till att jag kommer vara 30 veckor gången vid midsommar. När en tvillinggravid är i vecka 30 så brukar man vara lika stor som en enlinggravid. Scary. Men å andra sidan så är genomsnittslängden på en tvillinggraviditet 35 veckor så vem vet de kanske tittar ut lagom till min födelsedag. Nej det får de inte. Inte nog med att de kommer dela födelsedag med varandra, så ska de dela med mig. Inte kul.

Lite annan statistik som jag läst är att 50% av tvillingar föds vaginalt och den andra hälften med kejsarsnitt. Allt beror på hur baby ett ligger, ligger den i säte så blir det vaginalt. Wohoo, kläm ut två!
Bär man två barn bör man bli sjukskriven mellan vecka 20-25 i och med att alla graviditeter som inkluderar fler än ett barn räknas som riskgraviditet. Men just nu känner jag mig inte direkt i läge att bli sjukskriven. Inte på heltid i alla fall. Jag har märkt att jag börjar bli trött, men har liksom inga krämpor eller så. Peppar peppar.

206.

Det här med mat. Man ska ju verkligen tänka på vad man stoppar i sig, särskilt när man är gravid och läser man runt på nätet så är det extra extra noga när man väntar två. Dett bidrar till att man blir nästintill nojig angående vad man stoppar i sig.
Jag är ju inte den som gärna ställer mig och lagar fisk, däremot älskar jag god fisk så det är inte så att jag inte kan äta det. Men för att jag ska få i mig lite omega3 så köper jag mig lite sill och äter med potatis. Detta blev min middag i lördags, kändes dock lite konstigt en lördag kväll när syrran sitter bredvid och klämmer en pizza.


Har ju även slutat dricka drycker som är sötade, kan bara dricka vatten. Men inte mig emot, man ska dricka mer vatten och jag tror att det är tack vare att jag slutat dricka cola som mitt godissug har försvunnit, vilket kanske i sin tur hjälper mig att inte gå upp fler kilon än nödvändigt. De skriver ju överallt att man ska gå upp lagom, alla kilon man går upp i onödan kan göra förlossningen jobbigare och det vill jag ju INTE.

 

205.

Jag är ledig idag med. Vaknade kvart över sju av att någon/några har min urinblåsa som huvudkudde, så jag gick upp och lättade på trycket och sedan tillbaka till sängen. Kände mig verkligen supertrött. Men efter en kvart av vridande och vändande känner jag att jag är trots allt pigg som en mört, så jag klev upp. Nu är klockan kvart över åtta och jag är rastlös. Vad gör man så här tidigt en ledig söndagmorgon? Jag har redan uträttat alla mina datornördshandlingar; kollat fejan och alla bloggar. Jag vill att karln ska vakna nu.

Nu börjar det trots allt sjunka in aningens mer, men det är fortfarande sjukt ofattbart. Men för varje stund och tanke som går så känner jag mig mer och mer priviligerad. Jag har två små guldklimpar i min mage. Det är så djävulskt coolt. Så himlans once in a lifetime moment. Som jag antagligen (förhoppningsvis) inte kommer uppleva igen. Skulle faktiskt inte vilja ha två tvillingpar.

Jag kan ibland komma på mig med att dels tänka på sekunden vi fick reda på det och bli varm, tårögd. Vi pratade lite om det igår, hur vi reagerade. Jag minns när jag såg skärmen med två likadant formade runda former (skallarna) och insåg att jag nog visst såg det sköterskan såg. När hon sedan säger det jag tror: det är två, börjar ju mina tårkanaler forsa på en gång, men jag minns inte så mycket runt omkring där. Jag tror jag tittade åt karlns håll och jag vet att jag sa något men jag minns inte vad. Typ något i stil med: Oh shit. För det var första tanken. Totalt jävla tagna på sängen blev vi. Det låg ju bara en unge där inne. Nope.

                                       Karln ringer och berättar för mor sin om pojkarna i min mage.

Det är väldans mycket babytankar, klappar på magen, känna efter för minsta bubbel i magen, namnletande, vagnletande, hoppandes på storvinsten just nu. Klimparna är det enda som finns i mitt huvud.
Apropå namnletande, vi tror vi har ett namn och skulle behöva tips på ett till. Jag är lite inne på ett fyrbokstavigt namn. Så har ni något, vilket som helst, skriv gärna det i kommentarfältet. Vi behöver lite inspiration.


 Gick på en promenad med syster Mellan och Jompa samma dag som beskedet, våren är kommen. Blåsippor.

204.

När jag säger något om framtiden eller bara något om magen kan jag ibland bli tvungen att rätta mig. Tidigare har jag sagt: Den rörde sig. Nu blir det antingen: De rörde sig eller Någon av dem rörde sig. Jag måste liksom göra om allt till plural. Fortfarande totally mad.

Idag har vi bara tagit det lugnt, väldigt länge. Karln har legat och läst lite böcker, jag har kollat runt på tvillingsidor för att läsa mig till lite vad man har att vänta under en tvillinggraviditet. Tydligen bör man bli sjukskriven någon gån från vecka 20-25 och fram till förlossningen. Det betyder att jag som mest har fem veckor kvar på jobbet. Känns lite smått overkligt faktiskt. Men ändå ganska skönt då kroppen tar lite mer stryk av en dubbelgraviditet än en singelgraviditet. Överallt läser man att det är extra nödvändigt att vila om man väntar fler än en. Jag känner dock att jag inte vill sätta mig ner och bara vänta, jag vill kunna röra mig (inte typ springa en löparrunda på halvmilen utan mer kunna ta en lugn promenad om jag vill) fram till kidsen ska ut. Om jag kommer föda vaginalt (avgörs på hur barnen ligger, 50%förlöses med kejsarsnitt, andra hälften vaginalt) tror jag att det bara kommer vara till min fördel att inte ha suttit still i tre månader.


Okej än så länge normalt.

                                                                  Uh? Två? Shit. Galet.

Har även kollat runt lite på säng, skötbord och vagn. Vagn är ju inte det lättaste kan jag säga. Utbudet på tvillingvagnar är ju inte ens hälften så stort som singelvagnar. Men jag tror ändå vi har hittat en som vi känner kan vara bra. Dock har vi inte sett något pris på den än. Kommer väl få dåndimpen. Men det är både sitt- och liggdel så vi planerar ju att ha den runt tre år i alla fall. Vi hittade den genom olika trådar på forum här och var. Jag kände att jag hellre hör vad tvillingföräldrar med erfarenhet rekommenderar än vad vagnförsäljarna har att säga. Det var en som lyste starkare än andra.



Kan även passa på att säga om det är någon som har en miljon över liggandes någonstans så kan vi ställa upp och ta den. Bara så att ni vet. Om ni skulle hitta den ligga och skräpa någonstans vill säga.

203.

Sitter här och blir fortfarande rörd av alla snälla kommentarer och omtankar vi fått dessa dagar.

Blev överrumplade på torsdagseftermiddagen när det ringde på dörren och Tant Ann och Elin stod där ute. Med lite småpanik att de skulle komma in i vår superstökiga lya (dels pga lathet men också pga att vi har börjat packa så allt ligger verkligen överallt) kom de ändå in ett tag och vi stod och pratade om reaktionerna vi fått. Och så fick vi två rosor för våra två barn. Sweet. Blev så himlans glad. Jag älskar alla just nu känns det som. Tänk vad lyckliga vi är som har sådan stor familj på alla håll och kanter och vänner som är helt underbara.


                            
                                                                  En för varje grabb.

Har även börjat med en kur som förhoppningsvis kan mildra lite bristningar. Jag vet att det inte finns något sådant som hjälper mot bristningar, men man kan ju i alla fall försöka. Jag har läst runt lite och hittat en kräm som rekommenderats mer än andra och det är kakaosmör (body butter) från Body Shop. Så nu har vi som rutin att varje kväll får karln smörja in magen och även bulorna ovanför den för att han ska få vara med så mycket som möjligt. Vi är ju trots allt gravida tillsammans. Visst jag bär barnen, men det är våra barn, vi har gjort dem tillsammans. Och jag vill verkligen att han ska vara så insatt som möjligt. Allt ska inte handla om mig bara för att det är jag som blir tjock och otymplig.
Det är i alla fall en riktigt mysig stund när jag ligger där spritt språngande jävla naken (nästan) och han smeker runt på magen. Det känns som att grabbarna och farsan får lite kontakt redan nu då. Plus att de får ju höra hans röst på riktigt nära håll, så de kommer känna igen hans röst när de kommer ut.


 


Köpte även en som luktar papaya. Den kan jag verkligen rekommendera. Luktar alldeles underbart. Sommar luktar den.

202.

Dagen efter. Jag känner mig verkligen så också. Det har inte sjunkit in det minsta. Hela dagen har gårdagens scenario spelats upp i mitt huvud. Minst sex gånger per timme har det spelats upp för mitt inre och inte fan blir det mer verkligt för den sakens skull. Två. Pojkar. I min mage.

Innan jag skriver om fler tankar här så vill jag verkligen från botten av mitt hjärta tacka er alla underbara människor som gratulerat oss. Familj, släkt och vänner, ja alla har hört av sig. Mitt hjärta är rört till tårar. Tusen tack!

Kom på lite så här i efterhand lite ytterligare saker från igår som jag vill dela med mig av.

Efter vi gått ut ur rummet där vårt liv ställdes lite på kant, kände jag mig helt plötsligt större. Inte så att jag växt som människa, det kommer nog mer efter att knoddarna är födda, utan mer att magen helt plötsligt blev större. Nu visste vi ju helt plötsligt att det inte låg en där inne utan två som låg och trängdes, eller än så länge har de ju faktiskt space där inne. Men det var verkligen en skum känsla. Jag var större.

En ytterligare chock vi fick efter att ha fått den första chocken (när jag nästan lyckats torka tårarna) var när sköterskan sa:
-Nu ska vi bara se så vi inte har missat någon tvilling så att det är trillingar.
Fatta chocken!! Herre min je. Hade vi först fått reda på att det var två, och sedan ytterligare hade jag nog kolat där på britsen. Hur mycket ska en människa klara av liksom?


Dagen efter kissandet på stickan. Totalt jävla ovetandes om det var två frön där inne.

Även om det inte helt har smält in så måste jag bara säga att efter tusen miljarder tankar om detta känner jag mig (oss) väldigt priviligerad. Har läst mig till lite statistik och den visar att endast 1.5% av alla födslar är tvillingfödslar. Då måste man ju känna sig väldigt utvald. Jag tycker faktiskt det är jättecoolt.

Som ni nu kanske förstår kära vänner så kommer den närmsta tiden i denna blogg bjuda på alla mina tankar om dessa två små gossar som ligger och lurar i min mage. Hoppas ni vill följa med på vår omtumlande resa.

201.


Två. Dubbelt upp.

Fick inte till någon bra bild, det blev bara glansigt. Men man ser två ryggrader.

Ena grabben.

Och den andra grabben.



"Ser ni vad jag ser?"

Den kommentaren kommer för alltid sitta kvar i karlns och mitt minne.

Vi går in i det lilla nedsläckta rummet och hälsar på röntgensköterskan och en läkarpraktikant. Lite småprat medan sköterskan kletar på smörjan på min mage. Nu börjar det. Hon gnider lite snabbt fram och tillbaka med kameran över magen för att smeta ut geggan och jag tycker mig då se två saker som ser liknande ut. Hon stannar kameran ovanför två av dessa liknande mönster och frågar då frågan: Ser ni vad jag ser?
Jag tyckte verkligen att jag såg dubbelt, men vågade inte säga något om det och sa istället: Ett hjärta?
Nej det är två.

Helt galet. Jag brister så klart ut i gråt. Jag som kände mig ganska stålsatt och bara var glad att jag skulle få se BARNET i min mage. Så chocken var ju total. Ingen av oss hade ju ens en tanke på att det var två där inne. Men det var det och två stycken snoppar också. Vi hade egentligen valt att inte kolla kön, men då var vi ju övertygade om att det bara låg en där inne, så detta ändrade allt.
Sköterskan var jättebra och jag tyckte mig skymta lite vätska i hennes ögon när jag började böla. Det var ju inte ledsna tårar jag grät utan mer chock/(dubbel)glädje. Hon la sin hand på min arm och sa: Det här kommer nu ta lite längre tid i och med att vi ska se till så att båda mår bra, är det okej? Självklart var det okej. Vi ville ju se att det där inne mådde bra. Och det var alldeles utmärkt. Det skiljde endast en centimeter på lårben och huvud mellan de små liven.

Vi ska alltså gå från två personer till fyra den 4:e september om vi prickar BF. Totally mad. Jag vet inte riktigt när jag kommer kunna smälta detta. Jag kan inte förstå det. Jag som knappt förstått att jag är gravid med en. Det rörde ju om lite i skallen om man säger så.


Nu måste vi ju komma på ett till nickname. Det kan ju inte bara bli två Knutar. Kanske byter ut helt och hållet. Förslag?

200.


Jag svankar ju som en anka ser jag nu.
Tycker jag ser ungefär lika stor ut som i vecka 18. Well. Jag tänkte jag skulle göra ett kollage lite längre fram så man kan jämföra.

Halvvägs. Kom på att idag har vi gått halva tiden. Eventuellt kan ju tiden ändras i morgon efter att sköterskan har måttat Knuts längd. Men än så länge så kör vi på att vi idag går in i vecka 20, det vill säga att fem fulla månader är förbi. Nu förväntas jag lägga på mig ett halvt kilo i veckan ungefär. Det kanske är på tiden då jag gått upp ett, eventuellt två kilon. Lillegos är runt 25 centimeter enligt en bok som karln har fått låna av en på jobbet. Men imorgon får vi som sagt höra lite mer exakt hur lång vår klimp är.

199.

Åh vad glad jag blev av alla kommentarer om imorgon. Jag håller alla tummar att allt ska gå bra och att lillskrot i magen har vuxit som sig bör. Hoppas på att få några fina bilder som man sedan kan visa för er som är intresserade. Och skulle nu någon ha lärt sig lite om hur man ser kön på knutten så ber jag er hålla det för er själva då vi inte ska ta reda på könet. Vi har i och för sig varsin gissning så något lär det ju bli.

Vill ni veta en helt sjuk sak? Well, jag tänker berätta ändå. När man blir gravid så drar sig magmusklerna ut på sidan av magen, det märkte vi häromkvällen när vi hade gått och lagt oss. Jag skulle genom magstyrka sätta mig upp och dra täcket över mig, när karln plötsligt börjar asgarva. Mitt på magen har jag som en lång smal limpa. Kan ju säga att mitt en gång existerande sexpack (I wish) är long gone. Ska försöka få till en bra bild på det så ni förstår.

198.

Oj oj oj. Jag kollade precis upp när vi behöver åka i morgon för att komma i tid till ultraljudet. Det är okristligt tidigt. Tror inte jag varit uppe så tidigt på säkert ett år. Men jag kommer nog ändå inte kunna sova i natt så det kanske är lika bra att det är så tidigt.

Igår gjordes min dag när jag kom innanför dörren efter jobbet. Där låg det två kort, ett från mina kära vän Carro som varit i Edingburgh och ett från Emma och Veide som ville önska glad påsk. Tänk vad glad man kan bli.

Usch. Idag är det tiotimmarspass. Jag känner världens stress. Folk är sjuka, folk är bortresta och det är lov, dvs att det är mycket folk. Och alla kommer för att köpa skor. Vi hinner ingenting och jag känner ibland spänningar i magen. Gissar att Knut vill att jag ska sakta ner lite. Men hur gör man det utan att uppröra kunder?

197.

10 favoriter

Färg:
Grön
Mat: Det mesta med kyckling. Thai/kinamat
Band: Blodsband.
Film: Har ingen favorit sådär, beror helt på humör.
Bok: Beror lite på vilken period man är i. Om man vill läsa en lätt bok eller en tung. Senast braiga bok jag läste var "boktjuven".
Sport: Friidriott
Årstid: Sommar/vinter/vår/höst. Allt i lagom dos.
Veckodag: Fredag
Glassmak: Diggar inte glass. Men måste jag välja så blir det Piggelin.
Tid på dygnet: Kväll

9 för tillfället
Humör: Glad. Karln kom precis hem. Jag som trodde jag skulle vara ensam till sent ikväll. Men icke.
Smak: Kyckling med ris.
Kläder: Leggings, tjocka sockor, långt linne som täcker magen, karlns stickade tjocktröja och en nytvättad sjal. Stoppar typ in den i näsan för den luktar så gott.
Bakgrund: En skalbagge-
Nagellack: Nothing.
Tid: 19,39.
Omgivning: 2 ½ men i bakgrunde, karln i soffan och nedsläckt vardagsrum.
Irritationsobjekt: Stört ont i fötterna.

8 första
Bästa vän: Sara.
Screen name: Minns inte.
Husdjur: Fiskar.
Piercing: Öronen.
Förälskelse: Orre.
Musik: Ace of Base
Bil: Ingen
Kyss: Jag är en tragisk människa. Minns faktiskt inte.

7 senaste
Cigarett: Aldrig i livet.
Mat: Just nu. Kycking och ris.
Dryck: Iskallt kranvatten!
Biltur: Ingen aning. Kanske på väg hem från mormor eller något.
Kyss: Imorse
Spelad låt: Telephone med Lady Gaga
Tv-program: 2½ men

6 har du någonsin

Dejtat en av dina vänner: Nope
Brutit mot lagen: Ja, men jag fick inte boten. Jag hann pissa klart :)
Blivit arresterad: Nepp.
Badat naken: Yes
Varit med på tv: Inte vad jag vet. 
Kysst någon du inte känner: Nej.

5 nej tack
Kläder: Höga midjor. Skitsnyggt på vissa. På mig ser det ut som skit.
Mat: Äcklig fisk. (god fisk kan vara det bästa, men äcklig fisk växer i munnen)
Musik: Skrikrock, där det är totalt jävla omöjligt att höra något som helst budskap.
Dryck: Vin eller öl...eller whiskey.
Personlighetsdrag: Falsk

4 saker
Du gjorde igår kväll: Packade massa kartonger, åt middag, kollade på sista filmen med Johan Falk, åt godis.
Du hörde: Telephone, Heard it through the grapewine, I'm falling in love with your favourite song (vet inte vad den heter) och Headlines.
Du inte kan leva utan: Karln, familjen, vänner och mat.
Du gör när du har tråkigt: Kollar datorn, äter, messar någon, går på promenad.

3 personer
Du kan berätta allt för: Karln, syrrorna och päronen. 
Du tycker om: Karln, familjen och mat.
Du inte gillar: Falska personer som pratar bakom ryggen. (om tre personer känner sig träffade så får det bli de tre)

2 val
Kaffe eller te: Te
Vår eller höst: Vår

1 önskan
Att gravven går bra.

196.

Detta är inte okej. Har nu jobbat hela påsken, det vill säga långfredagen, påskafton och påskdagen, och solen har strålat som aldrig förr och fått all snö att smälta bort. Äntligen. Idag när jag slår upp mina blå och kollar ut genom fönstret får jag dåndimpen. Det fucking snöar. Alltså vem som än har fixat detta så är det inte okej. Det ska ju stråla lika mycket sol idag som igår och vara lika varmt som igår. Jag skulle ju ha min skinnjacka på mig idag.

Jag blev på riktigt deprimerad nu. Fan fan fan.

Tur att min karl är ledig och vi kan mysa i alla fall.

Fan..





Sa jag fan?
Fan.

195.

Är så slut som människa. Känns som att det varit en tredagarshelg, vilket alltså är en dag för mycket. Mina fötter värker satan och jag är hungrig som en varg men orkar inte dra mig i kragen för att ställa mig och laga mat, men jag måste om jag ska stilla denna hunger.

Ska slå på någon bra Spotifylista och laga järnet.

Hoppas ni haft en trevlig och solig och påskig helg utan jobb.

194.


Måste man växa upp? Tror inte det. Inte när det gäller vissa saker i allafall. Jag har aldrig varit ett stort fan av påsken. Har faktiskt tyckt att den varit äcklig. Helt fel gul färg eller något. Det enda som varit bra är godiset och maten. Men allt påskpyssel man hållt på med i skolan och på dagis med fjädrar, kycklingar och ägg hit och dit har aldrig riktigt varit min grej.
Men igår i alla fall fick min karl gå tillbaka till barndomen när han var hemkommen från kryssningen. Okej jag var ganska lat så jag hade inte gömt det, men ett påskägg låg på vardagsrumsbordet och jag sa att påskharen varit här.
Okej det var inte påskharen ska jag erkänna, det var jag som hade köpt godis och lagt i ägget och så var det jag som la det på bordet.

Gott var det i alla fall. Det blev en hel del som inte fick plats i ägget så då tog jag det.

 

193.



Idag är en speciell dag i min kalender. Eller åtminstone om jag ska blicka tillbaka i framtiden för att minnas. Jag blev sparkad idag. Inte av jobbet dock. Nej av Knut. Jag som hela tiden gått och sagt att jag knappt kännt någonting känner helt plötsligt en rejäl kick! Snacka om att jag blev paff. Första tanken var väl egentligen att något i magen sprack eller så, men fattade sekunden efter att han kickade. Wohoo. Han rör på sig!

Glädjen var total. Dock har jag en känsla av att han kickade för att be mig sakta ner. Har varit så sjukt stressad idag. Ett tag hade vi hur mycket som helst att göra och tid att andas fanns bara inte. Men wow. Ikväll ska karln min ligga och buffla på magen så att kanske även han får känna. Man vill ju liksom vara två om denna upplevelse.

Ja, det blir mycket bebissnack i denna blogg nu. Men det är bara att välja, antingen slutar ni läsa nu, eller så väljer ni att följa mig på denna resa, vilket jag hemskt gärna skulle uppskatta. Kan säga att jag blir överlycklig för varje liten kommentar jag får.

Har kollat min statistik och jag kan ju säga att jag har säkert 30 läsare mer än vad jag vet. Vilka är ni alla? Skriv gärna en kommentar.

Nu ska jag klämma lite mer sill och potatis i min ensamhet i väntan på att karln ska komma hem. Det väntar ett ägg på honom. Hehe.


Jag tror det ligger en trollunge i magen och gror.

192.


Jag kan ju säga som såhär att jag är faktiskt inte jättepepp att gå och jobba idag. Solen skiner som aldrig förr och varenda kotte är ledig. Visst det är superpröjs idag, men vad är väl pengar egentligen?
Jag håller alla tummar jag har att solen skiner och strålar lika mycket på måndag för då är karln och jag lediga tillsammans. Apropå karln, han jobbar inte idag han för de har stängt, nej han är och roar sig med grabbarna från jobbet på en tolvtimmarskryssning. De valde ju helt rätt dag i alla fall. Bättre väder går ju inte att få.

Nej nu är det makeup-time och sedan en trevlig promenad till jobbet.

Glad påsk på er alla!

191.

Klart man vill vara med att tävla så man har chansen att vinna lite prylar tills Knut ploppar ut.

Man skulle länka så det gör jag här.
Och sedan var önskemålet att man skulle skriva om sin förlossning eller om man ännu inte fött, hur ens graviditet varit.
 Well nu har jag ju precis skrivit två inlägg om hur den varit. Men gör en kortfattad version av det. Mådde riktigt peck i början med sjukt illamående men utan kräkningar, gick ner i vikt och var inte det roligaste sällskapet och praktiskt taget alla runt omkring mig undrade vad som var fel. Snart fick de reda på det då jag svimmade, igen och igen. Var sjukt trött också de tre första månaderna på grund av att jag knaprade Postafen (åksjukepiller) som man blir dåsig av. Återigen inget trevligt sällskap. Särskilt inte för min karl. Han gjorde allt för mig. Vet inte vad jag skulle gjort utan honom.
Efter lite dryga tre månader började illamåendet avta, men jag svimmade igen. Går nu omkring med lite rädsla att kunna svimma när som helst var som helst. Annars mår jag tipp topp just nu och ser verkligen fram emot resten av graviditeten och hoppas att man slipper komplikationer. Och att bebisen i magen mår bra hela vägen.


190.


Asgott och mättande.


Jag är så mätt så jag håller på att storkna. Vi åt en liten påskmiddag idag, min karl och jag. Nu känner jag att maten och Knut ligger och knuffas där inne. Hur som helst så blev det inte någon kartongpackning, vi hamnade istället framför datorn för att kolla på olika namnsidor för att få inspiration. Hur svårt ska det vara tänker man, men det är verkligen svårt. Vi har typ tre eller fyra flicknamn och endast ett pojknamn. Katastrof då jag tror det är en liten popp där inne.

Well, vi har i alla fall några månader på oss att ramla över några namn som kan vara potentiella. Om någon har förslag tar vi mer än gärna emot dem.


Clear blue sky! Wonderful.

189.


Ikväll tror jag att det kommer börjas med den första packningen, om jag pallar. Mamma kom nämligen förbi med massa flyttkartonger. Vill liksom få ner det första som man verkligen inte använder, annars kommer vi sitta här två dagar innan och panikpacka och då få med oss allt crap som vi sparat på oss, som vi egentligen kan rensa ur och slänga. Åh, det ska bli så jävla skönt att flytta. Liksom börja på helt ny kula. Karln, jag och Knut. Innan har vi ju bott i min gamla lägenhet, visserligen med det mesta nytt som vi köpt ihop men ändå. Detta blir vårt. Detta blir grejt.

188.

Oj, det blev visst uppdelat.

Well, dagarna började gå och vi ringde till MVC för att berätta att vi var gravid och därför behövde boka in en tid. Eller hur gör man? Man känner sig ju lagom rookie. Man har verkligen ingen aning om vad som komma skall. Har fortfarande inte det. Men vi fick tid till ett gruppinfo-möte och vår första tid till barnmorskan. Herre min je vad lång tid det kändes som då. Två veckor till gruppinfo-mötet och en och en halv månad till barnmorskan.

Men tiden gick och vi gick på gruppinfo-mötet. Redan då hade jag börjat må riktigt jävla peck. Illamåendet stod mig upp i halsen och jag gjorde allt för att slippa det. Åt mycket b-vitaminer, hade akupressurarmband (för åksjuka), åt åksjukepiller, försökte äta så regelbundet som möjligt för så fort jag inte åt kom det bara mer och mer illamående.

När det äntligen var dags för första mötet med barnmorskan hade illamåendet börjat ebba ut. Däremot hade jag hunnit svimma en gång. Sedan efter det mötet blev en gång till, och en gång till. Känner mig lite småsnurrig till och från. Har varit hos barnmorskan en gång till efter detta för att kolla upp det och även hos läkaren, men de kan inte se något speciellt som skulle kunna vara orsaken. Bara att jag är gravid. Ja men vad bra. Så man blir lite rädd så fort det snurrar i huvudet i och med att det sker så fort att man helt plötsligt vaknar upp på golvet av att någon slår en i ansiktet.

Nu för tiden mår jag prima, inget illamående i alla fall. Det är bara dessa svimattacker.

Om precis en vecka har vi varit på ultraljudet och kollat in vem det är som bosatt sig i min mage. Det ska bli riktigt spännande. Får även se då om vi flyttas fram eller bak någon vecka. Har hört att det är ganska vanligt.


Dagen efter vi fått reda på att Knut ligger i magen var vi och bowlade med familjen. Gissa om man ville berätta då?! 

På nyårsafton skendrack jag. Låtsades blande Bacardi med Fanta, men det var bara Fanta egentligen.

Ute med girlsen. Det är vin i glaset, men glaset är ej mitt.

Ute på restaurang med familjen O och familjen E. Vi tänkte berätta för familjen E, men valde att vänta.

Körde på två hela dagar med en massa träning. Riktigt nice, men man hade hela tiden i åtanke att Knut låg i magen.

Fick för mig att man såg min mage redan här, men det gjorde man inte.

På karlns 30-årsfest berättades det om den stora nyheten för de som inte redan visste om det :)

Knut var med på Disney on Ice också.

187.

För er som vill och orkar läsa så tänkte jag lite snabbt gå igen hur mina snart fem gånga månader med en klutt i magen har varit.

Lördagen den 26 december åkte vi till karlns familj för att fira min svåger som fyllt år och självklart också julafton i efterskott. På vägen dit viskar jag till karln att jag inte fått veckan än, men att jag egentligen inte vågade säga det då jag var rädd att den bara var sen och säkert skulle dyka upp vilken dag eller sekund som helst.
När vi kommit fram till Järna, skulle vi förbi matbutiken och handla lite, väl framme vid kassan såg vi hur graviditetstesten nästan skrek på oss. Vi sträkte oss efter ett, men ångrade oss i sista stund. Pirr i magen bara där.


Julklappen vi gav till svärmor var tvungen att testas.
Hela tiden när vi var där tänkte vi tanken att det eventuellt kunde vara så att det vi hoppats på faktiskt hänt. Vi visste ju att chansen fanns.

När vi hoppade av vid Centralen för att byta till tunnelbana på vägen hem, bestämde vi oss för att svänga förbi Scheeleapoteket som har jouröppet. Vi gick in och grabbade ett 2-pack gravtest.

När vi kom hem satte vi oss för att äta och tänkte hela tiden på testet. Vi läste oss fram till när man kunde ta det, jag trodde nämligen att man bara kunde göra det med morgonurinen, men icke. Så jag hoppar in på toan och pissar för allt vad blåsan tål. Tittar på rutan där plusset kan komma. Det skriker asblått, jättetydligt, superplus. Får smått panik och går ut och berättar detta men vi väntar ändå de 2 minuter som krävs. När tiden gått, går jag in och hämtar testet upp och ner, går ut i hallen där vi ställer oss under en lampa och räknar till tre. BLÅTT PLUS +.


Shit.Pommes.Frites.

Kanonkul!

Blue.Very.Blue.