286.

Sparkarna i min mage känns numera helt omorganiserade. Börjar misstänka att Grabbarma Grus har möblerat om därinne. Har dock lite problem med att förstå hur. Det mest logiska är nog att de båda står på huvud nu då de flesta sparkar kommer upp mot mina revben eller mellan revbenen.
Men jag känner även rörelser ner mot, ja,  de mer privata delarna. Kanske någon av dem är boxare? Eller så står någon av dem.

Blir spännande att se om två veckor igen då det är dags för ytterligare ett ultraljud.


Fet som fan och har jobbat starkt på denna ojämna bränna. Det nya svarta :)

285.

Jag är så sugen på tårta. Och, eller pannkakor. Why? Give it to me......

Och så är jag sjukt törstig. Så alla med penna framme; anteckna!

284.

Måste bara skriva att jag verkligen älskar min karl. Han gör allt för mig som börjar likna en strandad val mer och mer. Han säger åt mig att bara ligga ner och göra ingenting när han är hemma. Vill jag ha något så hämtar han det, han fixar mat, han handlar, han springer ärenden. Med detta menar jag inte att jag gillar att bli uppassad på, jag längtar verkligen tills pluttarna är ute och jag kan röra mig ordentligt igen. Just nu bidrar nästan vad som helst till en liten sammandragning. De gör inte ont, men är ibland obehagliga och bidrar till att jag får riktigt tungt att andas.

Men i alla fall. Min karl. What would I do without him? Han är världens bästa och jag bara längtar till att ungarna ska komma ut så att han får närmare kontakt med dem. Än så länge är det ju "bara" sparkar och rörelser han får känna. Han kommer bli en sådan bra fader, min karl.

Kärlek!

283.

Igår var vi och hämtade vår vagn! Om det kändes konstigt? En smula. I och med att vi inte har någon bil eller någon att låna så åkte vi kommunalt dit och hem. Det hör ju inte till vanligheterna (än så länge) att åka med vagn på bussen. Och apropå buss, herre min je, jag ska aldrig åka buss med barn i vagnen en varm sommardag. Fy i helvete. Ingen som helst luftkonditionering och fullproppat med folk, somliga som valt att inte duscha på tre veckor och utmanat(?) sig själva att inte använda deo. Jag höll på att smälla av. Kände att svimattacken inte var långt borta. På riktigt, det snurrade ordentligt i huvudet, tur att jag satt bredvid min karl som hade kunnat fånga upp mig om jag tuppat av.
Hur som helst, nu är den här. Den står inne i pojkarnas rum och jag kikar in varje gång jag går förbi för att se den och förstå att vi har den. Nu saknas bara två saker; barnen.


Våra små blomsterpojkars promenadlägen.

Schysst med inbyggda reflexer, men vi ska komplettera med even more då mormor (min mamma) gett oss miljarders miljoner reflexer. Pimp my wagon liksom.

Suflett med UV-skydd OCH solparaflax.

Vi fick även ett presentkort på 500 för att vi handlade över en viss summa så nästa gång vi far dit så blir det att införskaffa bärsele. Kollade lite på en redan nu, men vad sjutton ska man tänka på? Det fanns ju hur många olika sorter som helst. Värsta djungeln. Varför? Det borde ju bara finnas en modell, då blir det lättare för oss att välja. Tror även vi ska införskaffa en till babysitter så att de kan sitta framför varandra och gurgla. Tvillingar är tydligen ganska bra på att underhålla varandra, så det känns bra.

282.

Igår var det då dags för ännu en ny vecka på denna graviditet som faktiskt bara blir tyngre och tyngre. Jag vill inte klaga, särskilt inte med tanke på att vi kommer få två små prinsar. Men jag är så sjukt otymplig. Stor, tung, börjar känna av de där svettningarna man hör talas om att gravida drabbas av. Mina fötter är konstant varma och jag bara väntar på att en dag vakna upp som en svullen ballong i ansikte, fingrar och ben/fötter. Men som sagt; jag ska stå ut, för det är så värt det. Det är bara ett tillstånd detta. Om någon månad är jag av med några kilon och kan röra mig lite bättre. Känns tryggt att veta. Well, veckobild. Vecka 31.

281.

Förra veckans veckobild. Vecka 30.

280.

Ja gott folk, så har då midsommarhelgen passerat. Älskar't. Inte att det är slut utan mer när man är där. Alla människor, all mat, alla lekar, alla tävlingar, all sol (okej det var första gången i år, annars är det ALLTID regn), alla bilder, alla matcher.

Jag har ju varit upp på landet i drygt en vecka och gjort absolut ingenting. Jag gör i och för sig inte många knop här hemma då jag inte får det för älsk, men nu har jag knappt rört på mig och jag tror att det i sin tur har gjort så att magen har vuxit. Jag känner mig så otymplig. Så stor. Men så får man ha i åtanke att jag faktiskt är lika stor som en fullgången enlingföderska. Imagine. Och då har jag (förhoppningsvis) en och en halv månad kvar.

I torsdags kom min favorit upp, tåg tillsammans med syster minst. Vi gick runt lite i Karlstad och vips så hade jag införskaffat en Iphone. Vi har hunnit med ganska mycket under denna helg. Vi har grillat, spelat spel och garvat läppen av oss på grund av morbror Lars och Linnéas tecknarskills, spelat boule, volleyboll, fotboll, gjort frågesporter, kluringar, ätit mängder med mat och onyttigt,sovit, fotat, kollat på VM och allmänt bara njutit.

Jag älskar verkligen landstället. Underbart.


Vi grillade lite så kockmössan var ett måste.

Syster Ull hade midsommars finaste klänning. (avis tjockis)

Fotbollsmatchen i stekande hetta. Vill påpeka att det var varmt även på läktaren.

Sommar.

Jag var med en väldigt kort stund på lite volleyboll.

281.

Oj oj oj. Gick in på Emelies blogg och fick världens chock. Hon har lagt upp hur många bilder som helst på oss. Och skrivit så fint. Man blir så glad liksom in i hjärtegropen. Gå in och kika vettja! http://emelieohlsson.blogg.se/

Tusen tack Emelie för en underbar eftermiddag!

280.

Ah, sitter nu i stugan på landet. Har inte gjort många knop sedan jag kom hit. Har hunnit läsa en hel del, varit på loppis, sett en rojalistisk vigsel (jag som absolut inte ville eller skulle, men jag skyller på att jag faktiskt var rastlös och fick chansen att köra bilen upp till en fungerande tv), ätit mycket och god mat, spelat spel och blivit snäppet mer allmänbildad, ätit för mycket godis (attans).
Men just nu saknar jag min karl. Var är han? Han är på fel sida landet just nu. Eller det kanske är jag som är det? Fick i alla fall ett samtal från honom tidigare idag och gissa vad? Vår vagn har kommit!!! Lyckan är total. Så nästa vecka när vi kommer hem känner jag två glada typer som åker och hämtar den. Tjoho!

Nu längtar jag först till måndag då syster Mellan kommer upp och sedan till torsdag för då kommer min man och sedan fredag för då är det midsommarafton och årets happening och sedan lördag för då är det storfrukost och fotbollsmatch (jepp, jag är bänkvärmare och fotograf. Rebecca du får klara dig själv på planen detta år) och sedan söndag för då är det volleyboll (även här bänkvärmare och fotograf). Men vill ju inte längta allt för mycket för då tar det ju slut för snabbt. Men denna helg är verkligen The Helg. För så många av oss.

By the way så har Emelie (blogg.se knasar sig så jag kunde inte länka via hennes namn så här är adressen: http://emelieohlsson.blogg.se/ ) lagt upp en till bild av oss, så om ni är nyfikna på att se ett till resultat så klicka er in hos henne och kika vettja. Kommer ha total bildförlust på mina inlägg nu framöver då jag inte har sladden till kameran med mig. Stå ut.

279.

Snart kommer mor. Hon ska hämta upp mig för att sedan styra kosan mot landet. Ska vara där i underbara elva dagar. Dock kommer jag vara där större delen (en vecka) utan mina barns fader. Det är lång tid. Särskilt nu när man är tjock, fet, otymplig, gnällig, har ont. Han underlättar allt för mig. Gör allt för mig. Jag tvivlar visserligen inte på att mor och far kommer hjälpa mig, men det känns bättre med karln. Han masserar mig när min rygg skriker för att det är tungt, han tar reda på bra saker som ska öka blodcirkulationen i min rygg så jag slipper smärtan, han hämtar ett glas vatten åt mig utan att jag behöver säga det.
Han finns bara där. Han är bäst. Han är mitt allt. Mitt nu. Min framtid.

Nu blev det lite djupt kanske. Men jag kommer sakna honom. Vi har inte haft många "avbrott" från varandra. Man är ju liksom van vid att ha någon som sover bredvid en i sängen om natten, någon att gå och lägga sig med, någon att vakna upp med. Visst det är bara en vecka och jag är jättelöjlig, men jag är gravid och känslig. Ha det i baktanken.

Älskar dig Carsten!

(Kan tillägga att det kommer bli grymt kul i midsommar....får se hur det blir med uppdatering. Tjing!)

278.

Åh, igår fick vi ett mail med massor av bilder från i måndags när vi blev fotade av underbara Emelie. Vi skulle välja ut tio bilder och jag kan säga att det var inte en lätt uppgift. Även om man är hyfsat jättekritisk när man ser sig själv på kort så var bilderna så fina. Vissa bilder gjorde så att jag fick tårar i ögonen. Vi har inte så många bilder (med kvalité) på karln och mig tillsammans, så det var riktigt fint. Och nu är även våra två små knoddar med, om än inte ute i världen men i min mage.

Längtar till vi får dem i högupplösning så vi kan framkalla dem och sätta upp några på väggen i deras rum.

Tusen tack Emelie!!


En bild på oss från förra året på Elins student.

277.



Har inte riktigt varit framme med kameran på länge så det blir lite torra inlägg.

Igår var det full rulle från morgon till sena kväll. Vi började ju med ett ultraljud som jag nästan var lite nervös inför. Hade hört typ fyra historier om folk som trodde de väntade tvillingar men sedan fick reda på att det låg en tredje där inne. Vi var inte en av dem, det var bara två som skvalpade där inne. Skönt känner jag.

Sedan for vi vidare till Långholmen där vi träffade Emelie (som har fotat mig 2008 och som frågade om jag ville vara modell på en av hennes fotokurser) och Anna som skulle fixa behind-the-scenesmaterial till Emelies kursdvd. Det var inte strålande sol men ändå väldigt varmt och av de bilder som vi fick se så blev det väldigt fina bilder med starka färger. Precis som jag önskat. Emelie hon kan hon! Supertrevligt var det och jag kan knappt vänta på att få se resultatet. Tanken är ju att vi ska sätta upp lite bilder i ungarnas rum på deras första hem i livet (magen).

Med leenden på våra läppar for vi tillbaka till byn för att besöka barnmorskan som stack mig i fingret och lyssnade på hjärtljuden. Allt såg fint ut, mina värden var bra och hjärtljuden slog som sig bör. Sedan gick vi vidare in till farbror doktorn som fanns vägg i vägg och pratade lite med honom. Han tyckte att allt lät toppen och hälsade oss välkomna nästa gång.

Ja men detta gick ju alldeles utmärkt. Så vi gick glada och trötta och handlade lite mat (eller det blev en hel del och som vanligt bara karln som bär...). Sedan väntade lite fix här hemma. Karln fick ett riktigt ryck och monterade ihop alla möjliga saker. Min älsk. Nu börjar man sakta men säkert se att det börjar likna ett hem. Ska få lite hjälp av mor i morgon så då kanske vi kommer ännu närmare.


Det känns så himla skumt. När jag sitter här vid datorn och skriver så ser jag in tillungarnas rum och vad står där? Jo en spjälsäng. Det känns faktiskt lite småskumt. VI har en spjälsäng hemma. VI har skötbord hemma. VI har ligginstatser som bara väntar på vagnen (och barnen). VI har babyskydd (bilbarnstolar) hemma. Ja, det är lite overkligt. Men så himla mysigt.

276.


Det har varit lite dåligt med uppdatering från mitt håll. Har egentligen ingen ursäkt för det, bortsett från att jag har haft saker att göra och ingen som helst blogglust.

I lördags träffade jag äntligen min älskade vän Caroline som jag gick på gymnasiet med och som jag praktiskt taget satt ihopklistrad med. Hon flydde ju Stockholm för ett par år sedan så det har väl bidragit lite till att vi inte har setts på ett bra tag. Senast var för ett år sedan och gången innan det var säkert också ett år.
Men nu var det äntligen dags. Som jag har längtat. Med henne var även hennes pojkvän som hon varit tillsammans med lika länge som jag har med min karl. Så det var på tiden att man träffade honom också. Riktigt kul och nostalgiskt var det att träfa henne. Gammal kärlek rostar aldrig.

Igår var vi uppe med tuppen och åkte till IKEA så vi var där när de öppnade. Jag har alltid tyckt att det ser så mysigt ut med par som är gravida som går omkring där och kollar på saker till sitt nya hem. Nu var det vår tur. Visserligen var inte vi de enda gravida, nej det kryllade av oss. Men vi kom i alla fall hem med många nya och nyttiga saker. Helt underbart. Nu är det verkligen bara de små sakerna som saknas.

Idag är det full rulle som gäller. Vi börjar med ett ultraljud, åker vidare för lite förevigande av magen, sedan tillbaka mot hoodsen för barnmorskebesök och sedan läkarbesök. Efter allt det, om vi har ork, ska vi fortsätta skruva ihop allt vi köpte.

275.


Ah, nyfrisserad. Det luktar alltid så gott när man kommer från frisören. Jag skulle nästan kunna gå dit bara för att få håret schamponerat. Skippa klippningen och slingningen. Men det känns kanske lite onödigt att pröjsa för.

274.

Alltså vecka 28. And I'm just getting bigger and bigger and fater and fater.

273.

Har haft en riktig superdag idag faktiskt. Åkte till gamla lyan för att checka posten, mötte upp syster för att sedan gemensamt ta oss tillbaka till mitt place. Vi handlade lite fika då tre brudar skulle komma och inspektera nya stället. Det var riktigt mysigt. Ballen, Lusen och Jessi kom och stannade ett bra tag över en fika. Riktigt trevligt tycker jag. Extra kul är ju att Jessi också är en tjockis så när de andra två hade gått blev det mycket fettosnack.

När även Jessi gått lagade vi lite lunch som vi klämde framför datorn då syrran ville klicka hem lite plagg från nätet. Sedan var det dags för syrran att åka till jobbet och jag skulle möta upp resten av tjejligan för att åka in till stan för lite vardagslyx i form av restaurang och ett besök på Fotografiska. Wow vilka bilder. Vilken inspiration. Lennart Nilssons (världskänd för sina foton på babyn i magen) bilder var verkligen one of a kind.


Två glada tjockisar. Jag i vecka 28 med två, Jessi mi typ vecka 31 med en.

Söta Elin och jag på restaurangen.

272.

Igår blev en sollapardag. Syster Mellan kom hit och vi kände att vi då var hungriga så vi gjorde vår egen korvbricka. Dock har jag inte riktigt lärt mig min spis, den bränner på utav bara fan. Så korvarna som låg i stekpannan ville inte riktigt behålla skinnet på så de sprack. De såg inte riktigt kloka ut, men de smakade gott i alla fall.

Sedan satte vi oss (som vanligt) på ballen och åt och njöt och pratade om allt mellan himmel och jord. Och efter vårt samtal är jag riktigt taggad, fast inte för min egen del. Nej för min syster. Du MÅSTE!!!


Våra fina korvar.

Mys. Snart kommer det ske en förändring på ballen :)

271.

Wow. Hela gårdagen satt vi som på helspänn här hemma i lyan. Vi kollade fejan stup i kvarten i hopp om att få höra något nytt. Våra vänner Martin och Mia har äntligen fått sin lilla guldklimp Melwin. Han kom kl 00.00 i natt och vägde 4380 gram. En riktig liten guldklimp.

Jag är så impad av detta med att livet verkligen totalvänder över ett dygn. Även om man gått omkring i cirka nio månader så blir det ju en sådan sjukt stor omställning. Ungarna sköter sig ju pretty much själva i magen, men när de är utanför kräver de all uppmärksamhet av päronen.

Jag är imponerad. Längtar nu ännu mer till våra guldklimpar kikar ut. Men inte än på i alla fall två månader. Hör ni det grabbar? Ni får inte komma ut innan dess!

270.

Tog inte speciellt många foton denna helg när jag var på landet. Satt ju mest ute i solen och stekte, doing nothing else.

Jag måste bara säga att jag absolut älskar vårt nya kök. Vi har en kran, med rinnande vatten (har levt cirka 13 år utan det !), vi har en diskmaskin (som vi inte ens har hemma i stan !), kyl och frys som inte längre står nere i källaren. Och det är sådär riktigt lantligt med vita skåpluckor och ljust blommiga tapeter. Jag älskar't. Plus att man liksom dras till fönstret. Det är underbart.

Hur som helst. På fredagen när mor och jag kom fram åkte vi förbi Bergvik och köpte färska räkor och lite röror till det. Underbart gott. På lördagen grillade vi. Som jag längtat. Underbart gott. Brukar kunna svulla hur mycket som helst, men nu ligger det ju två människor i min mage som inte lämnar lika mycket plats åt maten. Men lika glad för det är jag.


En liten glimt av fönstret.

God sallad till grillat.

Webergrillen!

269.

Sitter framför datorn och kollar vad som har hänt i helgen medan mina små barn sparkar som bara den i magen. Jag kan säga att det är just nu med blandade känslor som jag njuter (?) av det. Den ena ligger och sparkar mot mitt ena revben och den andra sparkar mot mindre bekväma zoner. Min ändtarm. Ja det är precis lika bekvämt som det låter. Så för alla er som undrar hur jag har det så är det bara att anteckna.

268.

Off to landet. Ska njuta och göra ingenting i tre dagar. Lyx.

267.

Härliga underbara sommar. Jag kan ju inte säga emot att det är helt rätt årstid att vara sjukskriven på. Sol, värme, blommor, färger, sitta på balkongen (japp, orkar inte så mycket mer än så faktiskt).


Syster och jag hade likadant nagellack på våra äckliga tår.

I förrgår kom min älskade mellansyster hit för att chilla lite under kvällen och valde efter ett tag att sova kvar på soffan. Gårdagen som då bjöd på strålande sol och inte ett moln på himlen bjöd på en heldag på balkongen. Som vi stekte, med endast en paus för att laga mat. Jag fick inte överdrivet med färg, eller om vi säger så här; Jag brände mig inte. Vilket är väldigt vanligt. Men nu är det så att jag är gravid och man kan tydligen få pigmentfläckar så jag smörjer in mig riktigt noga med solskyddsfaktor.


Magen får ej solas så den täcks med en handduk. Så undviker vi att bebisarna får det alltför ljust därinne också.

På kvällen kom Stördo hit och karln köpte med sig cola och chips och vi bänkade oss framför säsongens sista Efterlyst. GW ska sluta så de hade gjort ett litet klipp only for him. Herregud vilken man, han har tydligen alla hästar hemma då han är professor, men så sjukt rolig karl som själv inte har en aning om hur många skratt han bjuder på.

Idag kom syster Mellan tillbaka hit och så även farmor och mormor. De har länge velat se lägenheten så jag tyckte det var dags. Visst vi har inte kommit i ordning, men nu har de i alla fall fått se hur den ser ut.


Bulle och jordgubbar. Mums.

Nu är jag i alla fall proppmätt efter kyckling med pommes och beasås.... Japp jag kör nyttiga veckan. Usch. Nästa vecka bilr det bara sallad. Har fixat lite på balkongen men mycket återstår. Vi ska ju slipa stolarna och bordet och måla det vitt. Plus att vi måste köpa något tyg som man kan sätta för spjälorna så att man slipper ha folk som kollar upp på balkongen. Ingen insyn liksom. Någon som vet var man kan få tag på det?


Början på min blomhylla. Tack mormor!

 

266.

Oj vilken varm natt. Vilken tung natt. Bebisarna ligger på mina revben och gör så att de låser sig. Inte det mest bekväma.
Syster Mellan har sovit här i natt så idag ska vi bosätta oss på balkongen då det lovas vackert väder. Sunburn here we come.

Nej nu är det frukost som vankas.

265.

Oj. Tappade lite där. Men har liksom inte kännt att jag haft något speciellt att skriva om.

Men det som har hänt sedan sist är att vi har fått vår efterlängtade tvättmaskin, så igår gick första tvätten och det gick ju galant. Karln har varit med hos barnmorskan och har fått höra de små grabsens hjärtslag och spelade till och med in det. Efter ett besök hos läkaren (för att få sjukintyget) fick vi även se på hans lilla ultraljudsmanick att de små barnen har möblerat om helt och hållet där inne. Hade det på känn då sparkarna kom från andra håll än innnan, men jag kunde inte alls gissa hur de låg.

Igår gick vi då in i vecka 27. Om en vecka har vi alltså gått sju månader!! Det känns så smått overkligt. Och om nästan exakt två veckor ska vi på vårt andra ultraljud. Egentligen ska det vara vecka 28 men vi fick det första dagen i vecka 29. Ska bli så spännande att få se dem igen.

Nu börjar saker och ting bli tyngre att utföra. De små krabaterna lägger på sig mer och mer och det blir alltså tyngre. Jag närmar mig mer och mer en storlek av en fullgången enlingsgravid. För det mesta går det bra att röra på mig, korta promenader och så, men dt beror lite på hur de ligger. De kan nämligen möblera om något enormt så att det gör det svårt för mig att gå.

Vi börjar i alla fall närma oss slutet på alla inköp man behöver för den första tiden. Det som just nu står först på listan är spjälsängen som de ska dela på första tiden.