432.

Idag säger vi sov gott.

431.

Har världens bästa karl!


430.



Sitter med ett litet leende på läpparna idag. Det leendet hör till Leon. Han är friskförklarad från sitt hjärtkrux.

Var på återbesök hos kardiologen idag för att kolla båda grabbarnas hjärtan. Leon hade ju tidigare ett hål i hjärtat vilket kunde växa igen eller bli större och då leda till operation. Äntligen fick vi beskedet att det är ihopvuxet så han behöver inte komma på något mer återbesök.
Julians EKG såg däremot ut som förut vilket betyder att vi ska fortsätta ge honom medicin och komma tillbaka på återbesök med honom när han fyllt ett. Då får vi besked om vi ska sluta ge honom medicin eller om det blir en fortsättning på det.

Så stort tack till alla er som höll tummarna. Det räckte i alla fall till en son.

Nu ska denna mor gå och lägga sig. Migrän :(

429.


                              Mina älskade kids tycker det är spännande att utforska varandra.

Fy fasen så tråkigt man kan ha det på en helg. Jag har haft lite småpanik hela helgen, då jag vägrar sitta ensam med kidsen en helg bara för att karln jobbar. Okej i veckorna, men på helgen ska man ha kul och det ska skilja sig från vardagarna. Så min metod för att slippa detta har resulterat i att jag har torterat min familj med mess och samtal vilket visserligen har resulterat i att jag har fått sällskap.

Igår förgylldes större delen av min dag av sällskapsvänlige Elin som även hjälpte mig med lite prylar. Denna dag som är den första att stoltsera med sommartid har spenderats hemma hos mor min tillsammans med prinsarna, Tant Ann, Elin (japp, hon ville umgås igen), syster L och våra mormödrar Ingridarna. Det bjöds på våfflor och fika. Underbart mysigt.

Detta resulterar alltså i att jag går till sängs med ett leende på läpparn och förbereder för en morgondag som kommer invigas på KS, då vi ska på återbesök hos kardiologen. Håller alla tummar vi har i denna familj att prinsarnas hjärtan mår bra och går åt rätt håll. Har ni tummar, så håll dem gärna åt oss :)

428.

Ibland hinner man med lite bus med pappa på mornarna innan han far till jobbet. Rycka i hår och öron är favoriten just nu.

.



Mina älsklingar. <3

427.


                                                     Snyggmoster Elin och Leon.

Oj, så kallt det var idag. Riktig vind som tog ett rejält nafs i kinderna. Men solen höll sig på sin rätta plats och lyste glatt på jordborna, i alla fall i Stockholm. Solen godkänd, vinden underkänd.

Har haft moster Elin på besök idag, vi möttes upp och tog en liten promenad som råkade gå förbi en thairestaurang. Behöver jag nämna att vi köpte med oss? Underbart gott och välbehövligt då vi båda var vrålhungriga. Grabbarna satt snällt och kollade på och väntade på sin tur.
Efter all mat packade vi ihop allting igen för att införskaffa lite mat till vårt kylskåp som ekade tomt. Hatar ett tomt kylskåp, särskilt när man går hemma hela dagarna och ständigt plöjer igenom kylskåp och skafferi för att hitta ngt gott. Men nu är det ändring på det, glömde dock köpa choklad!!

Jag har införskaffat en ny pryl som har vänt upp och ner på hela min tillvaro just nu. Positivt sett alltså. Ska försöka få med det på bild imorgon så får ni se, så håll utkik :)

Kan inte sluta fota med vår nya kamera, älskar den. Har ännu inte riktigt fått in snitsen på bländare och slutartid, men jag klickar på och får i alla fall med barnen på bild, sedan är de ju långt ifrån proffsiga, men de duger för mig.

426.

Jag älskar dessa grabbar!


425.

Ja, här rullar dagarna på. Det har väl egentligen inte hänt så mycket sedan jag senast skrev.

Idag är det hela fyra veckor, en månad sedan älskade farmor lämnade oss. Jag minns det som igår när mamma kom hem till oss med beskedet. Så nära men ändå så långt borta. Vi skulle hälsa på henne på lördagen då pappa och syster mellan kommit hem från Värmland, men det hann vi aldrig göra då hon somnade in på fredagen. Inte hade jag kunnat prata med henne på två veckor heller, jag hade tappat rösten. Var det ödet? Att sista samtalet hon och jag skulle ha var när hon ringde några dagar efter namngivningen och berättade hur lyrisk hon var över att ha varit med på den? Att hon lät så glad och pigg? Och där kom tårarna. Och fler lär ju komma på torsdag, då är det begravning. Fan vad jag hatar begravningar. Visst det är fint, men jag gråter sönder mig själv. Det jag tycker är jobbigt just nu är att det på något vis har blivit lättare, visst jag gråter väldigt ofta, men ändå känns det lättare i hjärtat och att då gå på begravningen så känns det som att allt rivs upp igen. Så det blir skönt efter när man kan fortsätta ha henne i tankarna och få gråta lite när man själv vill.


 Farmor jag tänker på dig hela tiden!

424.

Varför...

...sitter jag oftast på arslet och gör nada så fort ungarna sover, istället för att faktiskt utföra något nyttigt?

...kan det snöa ända in i maj i Sverige?

...gör det så förbaskat jävla sinnessjukt ont att förlora någon?

...vräker jag i mig choklad direkt efter jag ätit mat? Jag kan vissa gånger till och med avsluta måltiden lite tidigare bara för att jag är så djävulusiskt sugen på något sött.

...är det så jobbigt att slänga in en tvätt i tvättmaskinen som står inne i badrummet? (höjden av lathet)

...ska försäkringskassan krångla till något som kan vara så jävla enkelt?

...går jag inte bara ut i köket och lagar korvstroganoff? 

423.


                          Grabbarna njöt av solen och uppmärksamheten innan de slocknade i vagnen.

Igår gjorde vi vår första långa resa med barnen. Eller där ljög jag en smula, vi har ju faktiskt redan varit på landet, men detta blev den första långa resan utan bil. Det blev tunnelbana och pendeltåg och enkelresa tog två timmar från dörr till dörr. Sjukt långt.

Men det var det värt. Vi åkte hela vägen till Järna för att fira svärmor och svåger som fyllde år i veckan. Solen strålade och värmde gott ute på gården där mat serverades. Ungarna slocknade fort, antagligen på grund av att det var så mycket nya intryck och de fick grymt mycket uppmärksamhet. Gullungarna. Man blir larvigt stolt i mammahjärtat.

422.



Idag skulle du ha fyllt hela 97 år älskade farmor. Har dagen och ditt minne till ära köpt rosa rosor. Hade ju allt som oftast rosa rosor med mig och du ringde alltid och berättade: "Nu har de stått i en och en halv vecka, har tagit bort några enstaka som började se lite hängande ut". Det blev lite vår grej så jag kände att är det någon blomma som ska köpas till din dag så är det just den rosa lilla rosen.

Vill önska dig stort grattis farmor och hoppas och önskar verkligen att du lever vidare med farfar någonstans. Efter 33 år är det verkligen dags att ni ses igen.
Älskar dig!

421.

Vill bara säga att karln och jag sitter uppe på tok för länge, helt i onödan och spelar XBox och sitter vid datorn när vi borde gå och lägga oss.

Men jag måste bara meddela att jag hör koltrasten utanför  vårt fönster! Så om man inte tittar ut genom fönstret så är det vår.
Tyvärr måste jag resa på mig och släcka lampan i fönstret, då kommer jag se att det är alldeles vitt.


Men jag kan blunda och släcka lampan. Så gör vi.

God natt!

420.




, älskade småprinsar. Jag blir så enormt himla jätteglad i mitt lilla mammahjärta när man kommer in i deras rum och möts av två glada prinsar som bara ler mot en. Lite smårosiga om kinderna och alldeles überglada. Hjärtat smälter och det är nära att jag äter upp dem, men jag behärskar mig.

419.



Igår insåg jag. Jag insåg ordentligt tror jag. Jag har liksom förstått på ett sätt  jag inte kommer träffa henne igen men igår kom det över mig som en våg att jag kommer verkligen aldrig mer få se henne igen. Jag grät så jag hulkade. Det resulterar i sjukt snygga ögon dagen efter, svullna och fina påsar under.

Farmor snälla kom tillbaka!

418.

Vad fan hände med typsnittet i förra inlägget?

417.



Imorgon är det fredag. Denna morgondag betyder det att far min och systra mi kommer hem från det varma landet (Värmland). Det ska bli hejdundrande kul. Som man saknar de små människorna. Har även upptäckt att systra mi saknar mina små grisar oerhört mycket. Hon kan tjata om de i tre veckor, komma till Stockholm och säga att nu jävlar ska jag gosa sönder de små trollen.

Hon kommer till Stockholm, sover som en gris, tar 5 timmar på sig att göra i ordning sig, sedan ska hon bara förbi Johnski och Svampen, sedan var ju hon ju även tvungen att ta en sväng förbi Topshop, SEDAN kommer hon förbi. Så summa summarum så tjatar hon om grisarna från det att hon lämnar Stockholm till dess att hon kommer tillbaka och sedan har hon endast tid att krama dem en kvart. Inte undra på att hon tycker att hon träffar de för lite.
Men vi älskar dig ändå sis!

416.



Dagarna rullar på. Det känns faktiskt inte som att man gör speciellt mycket. Det är liksom samma procedurer varje dag. Vakna, kirra frulle till mig, mata barnen en gång till innan det är dags för den dagliga promenaden med grannmor och son, hem, äta lunch, ge barnen mat och sedan försöka fördriva tiden tills karln kommer hem. Är det fint väder eller i alla fall halvbra så blir det en till promenad.

Igår blev det dock lite ändring. Grannmor och jag tycker båda att dagarna är lite småtrista emellanåt så vi hade bestämt lunchdejt. Vi började hemma hos oss så det blev kycklingsallad. Ungarna fick leka lite med varandra medan vi fixade lunchen. I tisdags drog vi även till öppna förskolan och det var riktigt nice så dit ska vi tillbaka kan jag säga. Allt som kan ge kidsen lite annan stimulans än hemmets väggar är toppen.

Idag hade jag lunchdejt med Lusen, Jankan och hennes Yassin. Vi möttes upp och köpte med oss mat och satt sedan och snackade massa skit. Trots att vi kanske inte har hängt jättemycket de senaste åren så känns det ändå som man känner varandra riktigt väl. Det är skitkul. Kände kanske att jag drog iväg väldigt mycket och snackade bebistugg, kanske inte är jättekul för Lusen. Nästa gång ska jag skippa det, lovar.

415.


                                                         Ni är mitt allt!

Jag har världens bästa familj och vänner. Jag blir liksom så varm i hjärtat av att tänka på det, vilka underbara människor jag har runt omkring mig. Det är kärlek.

Gårdagen tillbringades till större delen tillsammans med Anna, Ida, Malin, Bella och mina söner hemma hos Anna. En halvspontan lunchdate. Supergott, och sjukt trevligt. Jag tog med kameran, men klickade så klart inga bilder. Fan, jag måste lära mig att våga ta upp kameran och ta lite bilder även om de blir misslyckade, förr eller senare kanske jag lär mig kameran och då blir det bra bilder.
Har förresten köpt en ny kamera av en kollega. Jag tycker själv att jag märker stor skillnad mot min gamla. Tycker färgerna är brighter och klarare, trots att jag vet att man säger att det inte ska vara någon skillnad på färger. Dessutom tycker jag att denna är mer lättnavigerad vilket resulterar i att jag mer och mer förstår det Emelie förklarat i sina kurser jag köpt.



Igår var det ju final i mellon. Hade mor, syster minst och Elin över på middag och mys. Gissa om Elin blev glad när Eric vann? Det var nästan så man kunde skymta en tår i ögonvrån på henne. Kan tänka mig att det var många brudar med henne som blev överlyckliga. Jeje, nu är det bara att hålla tummarna att han kan charma resten av Europa. För första gången på många år så tänker jag faktiskt tanken att Sverige kan ha en chans.

Nej, nu ska denna morsan ta en dusch och sedan promeneras det med pick och pack till grabbarnas Ninni, min mormor. Det ska bjudas på lite fika och mys. Efter det blir det förmodligen hem för att städa lite. Har blivit lite smånipprig då jag vill ha kliniskt hemma när jag går här hela dagarna.

414.


              Så många fina minnen som vi har tillsammans du och jag.



Nu ska vi se om man kanske kan säga att man är lite halvt tillbaka på banan. Idag är det två veckor sedan min älskade lilla farmor somnade in. Det har inte gått en dag utan att jag gråtit. Vissa dagar mer andra dagar mindre. Häromdagen blev en sådan dag då det blev lite mer. Såg en trailer för att Pretty woman skulle gå i helgen, jag hann verkligen inte tänka efter, var så nära att ta upp luren och ringa farmor och säga det. Det var hennes favoritfilm och varje gång jag såg att den skulle komma så ringde jag farmor så att hon inte skulle missa den. Aj vad ont det gjorde när jag kom på mig själv.


                        Bordskick vid sju månader är inget vi tror på här hemma.

                              Maten sätter sina spår på kläder, men ack så söt man kan vara.

                                                 Mat i ögonbrynet är bara charmigt.

                                          Mina tre favoritkillar! Älskar er!

Jag vet nog inte riktigt hur jag skulle kunna gå vidare om jag inte hade Carsten och kidsen. De är mina stora stöttepelare nu och gör så att jag i alla fall ibland kan tänka på något annat för en stund. Ett leende från kidsen och man smälter, även om man är mitt upp i gråten.

I några år har jag kännt att jag vill göra en till tatuering, något som betyder något för mig, men har inte riktigt vetat vad jag ska göra. Nu vet jag. Just nu har jag dock inte råd, vi har precis införskaffat två bilbarnstolar och resesängar så det får bli en annan månad. Men jag lovar bild när den är gjord.

413.



Som jag saknar dig. Det går inte en dag utan att det skär i hjärtat och jag gråter. Kan komma på mig själv att jag ska ringa dig och säga att grabbarna nu kan sitta, att vi kanske kommer förbi dig i helgen, fråga om du vill ha hjälp med något, kanske något handlat? Jag vill höra hur du njuter av att det blir ljusare, att vi går mot ljusare tider. Verkligen höra glädjen i din röst.
Det tar lite för lång tid innan jag kommer ihåg. Jag vill inte komma ihåg. Jag vill ju ringa dig. Du har alltid funnits där och jag har aldrig sett ett slut på vår relation, fastän jag vet att det någon gång måste komma.
Jag hoppas verkligen att farfar har tagit emot dig med öppna armar och att ni får enormt mycket kvalitetstid med varandra. 33 år levde du efter att han försvann ur ditt liv. Klarar du det så måste jag också klara det.
Du har en stor plats i mitt hjärta.
Jag älskar dig!