670.

Vill inte ha samma väder som förra sommaren. Var vi än befann oss, blev det mest sådana här bilder. Grå himmel och vattendränkta blommor.
 
Idag är det den 23:e april och detta år har hittills bjudit på typ fem soldagar allt som allt. Känner att det inte riktigt är okej. Någon som är med mig på att dansa soldans? Känner att humöret liksom blir lite hängigt när det utanför fönstre bara är gråskala. Jag vill ha sol, gröna knoppar och gräs. Hur mycket det än kliar i näsan och rinner i ögonen så är våren så jäkla välkommen.
 
Jaja, kanske man kan liva upp denna tråkiga tisdag med en ny hairdo. Blir en total makeover på denna brud idag. Bort med det röda i håret och bort med håret som är så extremt jävla slitet. Ska bli så skönt att börja om från början. Håret är sig inte likt sedan jag väntade grabbarna.

668.

 
Vet ni vad? Jag känner att jag längtar lite efter att börja skriva igen. Det är ju liksom dubbelt då jag å ena sidan vill skriva ner nästan ALLT jag tycker och tänker och dela det med er, och å andra sidan vill jag orkar jag inte skriva. Men jag vet ju hur jäkla kul det är att gå tillbaka och kika i arkivet.
 
Största anledningen till att blogga är ju all kontakt man får med alla andra underbara bloggare och läsare. Det är ju galet vad mycket kärlek det finns ute i etern bloggare emellan. Det är klart att det kan dyka upp en och annan otrevlig kommentar men de försvinner i mängden av trevliga kommentarer.
 
Så, nu får vi se vilka som är med. Är du?

667. Vattkoppor

Japp. Så ser det ut hos oss just nu. Julian har prickar över hela benen och på hakan, men inget på överkroppen, medan Leon har fem stycken sammanlagt. Som tur är verkar de inte lida av dem och de verkar slippa klådan också, så denna moder är glad för det. 

Well well. Är annars grymt übertrött morsa. Ser verkligen INTE fram emot mörkret och den färglösa vintern. Jag vill ha sommaren som aldrig kom!
 
Sorry för deppinlägg. Måste bli lite mer pepp!

666. Hyfsat körd

 
Jag vet att jag kommer hata mig själv om cirka en månad för att jag skriver detta. Men hösten är mysig. Den första tiden med regnrusk, mörker och tända ljus. Den tiden gillar jag. Likadant som jag gillar den första snöperioden. Men det får endast vara höst i två veckor och vinter en månad sedan ska det vara 20-25 grader året om tycker jag. 
 
Insåg det ordentligt när vi var på Bali. Mellansyrran och jag har alltid varit frusna typer och avskyr allt vad kyla heter. Bali var ett paradis på det sättet. Det kunde vara som så att vi kom in på vårt hotellrum med AC och tyckte det var för kallt, så vi gick ut och värmde oss. Vi gick ut och värmde oss. Hur ofta händer det i Sverige att du kan gå ut och värma dig för att det är kallt inomhus? Helt underbart var det. Bali we'll be back!
 
Hur som så tänker jag njuta av hösten i två veckor och vinter i fyra, sedan räcker det.
 

665. Mat

Citrongräs, vitlök, chili och olivolja. Riktigt gott.
 
Sommaren kopplar jag samman med mat. Vet inte om det beror på att man är ledig och har tid att lägga ner på matlagning eller någon annan orsak.
Räksallad på asiatiskt vis. Om jag inte minns fel var det med gurka, paprika, sallad och koriander.
 
I somras spenderade vi ganska mycket tid på landet och en vecka kom min morbror och fru upp och bodde hos oss. Frugan hans är från Indonesien och gissa om de har god matkultur? Hyfsat! Vi blev bjudna på indonesisk mat och det fanns liksom aldrig något stop. Tyvärr hamnade kameran i skymundan då jag inte riktigt kan fokusera om det finns mat och dessutom sinnessjukt god mat. Älskar asiatisk mat.

664. More feelings


Mina guldklimpar
 
Känslorna som snurrar i mitt huvud ska jag utveckla lite. Jag är 28 år ung/gammal. Jag har en idrottspedagogutbildning. Mitt nya och väldigt roliga intresse är fotografering. Jag vet inte riktigt vad jag vill bli när jag blir stor. 
Hur kan folk veta när de är 15 vad de vill bli? Avundas dem.
 
Just nu känner jag ju verkligen att jag vill jobba med foto. Känner dock att jag behöver mer kött på benen, men funderar på att fråga ER om ni vill bli fotade och hjälpa mig få en bild av hur det kanske lite kan se ut. Självklart är ni försökskaniner och behöver inte pröjsa. Det blir winwin. Jag får träffa människor jag inte träffat eller fotograferat tidigare och ni får bilder. Låter det intressant?
 
De andra tankarna och känslorna som snurrar är boende. Jag går ju som sagt runt i hustankar, men de är så far away att det är larvigt. Men drömma får man ju alltid göra.
 
Jag längtar efter att kidsen kan prata. Så man förstår vad de vill istället för att de ska bli frustrerade för att jag inte förstår vad pekande och oförståeliga ord och läten betyder. Visst denna tid är också charmig, men jag vill kommunicera mer. Det är så häftigt när man märker att de börjar förstå vad man sälv säger och försöker verkligen svara. De är intresserade av böcker och försöker härma ord.
De har börjat leka MYCKET mer med varandra. Den riktiga brödrakärleken börar visa sig. Förut var det mest bråk. om ALLT. Nu leker de tillsammans, de kramas spontant och pussar varandra. Julian har börjat gå fram till Leon, rufsa honom i håret och säga: Hej gubben. Plus att han kan pussa honom på huvudet. Så jäkla sött så man dör. Ska försöka fånga det på bild någon gång.
 
Jag längtar tills vi kan gå till dagis och hålla handen och slippa vagnen. Den där monstervagnen med mina guldklimpar i börjar bli lite småjobbig att dra och jag bara önskar att vi slipper den till vintern. Så jäkla jobbigt att dra vagn i snö. I alla fall en dubbelvagn. 
 
Ni som har barn; När slutade ni med vagn?
 
Ja det är väl just det som snurrar just nu. Eller ja, jag går ju så klart och hoppas på att Postkodlotteriet ska knacka på min dörr och säga att vi är med i Grannyran och kommer vinna miljoner. Den skulle sitta fint :)

663. Känslor

 
Det är mycket som snurrar i huvudet nu när hösten smyger sig på. Många känslor, många tankar många pussel. Fyra stycken för att vara exakt. Gäller att stanna upp ibland och bara andas.
 
Tycker att bilden här ovan andas lugn på något vis.

662. Bilen

På landet har vi en granne som jobbat med bilar sedan han föddes ungefär. Han är sinnessjukt duktig. 
 
En dag när vi var ute med kidsen hörde vi en bil med en annorlunda tuta komma körandes. Vi höll på att tappa hakan när vi såg var det var. En gammal T-Ford. Och inte vilken T-Ford som helst utan en äkta T-Ford. Roy (som grannen heter) hade rustat upp den gamla forden med endast originaldelar. Så jäkla coolt. Kunde ju inte låta bli att fota den. Varenda liten millimeter av bilen var häftig. Pedalerna, lyktorna, växellådan, sätena, hjulen, de små texterna, dekalen. You name it. Allt.
 
T-Ford 1909 (Lägg märke till veven där fram som man vevar igång bilen med)
Riktigt fina detaljer.
Originallykta. Originalregistreringsskylt.
Dekalen. 
Fråga mig inte vad detta är. Jag lyssnade inte på bilsnacket, fotade endast.
Samma här. Ingen aning om vad detta är :)
Min favorit på bilen var helt klart lyktorna. Hur häftiga?!
Hur häftiga pedaler?!
Detta var den märkliga tutan vi hörde :)
Växellådan delar nog förstaplats med lyktan. Riktigt cool!
Detalj på hjulen.
 
 

661. Drömmen

Min dröm som ligger närmast just nu är att kunna flytta till ett hus. Dock är den drömmen inte inom räckhåll på ett bra tag. Vi tillhör medelsvensson som får medellön och samtidigt ska leva ett liv med två barn. Spara slantar gör vi, men det tar sin lilla tid. Varje höst, när jag lämnar landstället ( som tillhör mor och far min, men som jag och mina systrar kommer ta över om MÅNGA år) så är drömmen och längtat efter ett eget hus riktigt stark. 
 
Först och främst är det friheten med ett hus jag tänker på. Att bara kunna gå utanför dörren så är man ute. Vi bor ju just nu högst upp ( 3 trappor) utan hiss och jag kan säga att min rygg är helpaj efter att ha burit barn upp och ned för den i nästan tre år. Det var riktigt jobbigt i slutet av graviditeten att ta sig upp för dem, konditionen låg inte riktigt på topp. Den är numera tillbaka men inte tålamodet. Nu när ungarna äntligen lärt sig gå i trapporna, ja då vill de inte. De sätter sig på tvären, sätter sig ner, skriker, gapar, gråter, sparkar. Det brukar därför sluta med att denna moder skäms för att de sjunger Phantom of the opera i trapphuset så att det ekar något enormt och tar de under varsin arm och halvkutar, redan genomsvettig, upp för alla trappor. Jag önskar det vore tvärtom att de gnällde när de ska ner, så hade det inte blivit lika jobbigt för mig. 
 
Ja, det jag ville få fram var alltså att jag avskyr våra trappor.
 
Friheten att kunna odla eget. Ha en liten trädgård. Det räcker med en liten då jag inte har gröna fingrar men mer än gärna vill bli mer ekonomisk och tänka ekologiskt genom att odla eget. Tomater, potatis, kryddor och även vackra blommor. Perenner som återkommer och sprider färg, doft och glädje. 
 
Inredningen i ett nytt hus är också något jag ser fram emot. Har ju tidigare varit emot alla bloggare och vänner som bara haft vitt och rosa blommor i sitt hem. Jag får nog svälja min stolthet och erkänna att det är ganska nice ändå. Har ju redan målat om varenda möbel i sovrummet till vitt. Halvvägs genom vardagsrummet och till slut kommer även hallen få sig en omgång. Jag har insett att det blir finare bakgrund på fotona man tar hemma. Det är lättare att byta färg i ett rum genom att endast byta ex gardiner, kuddar och mattor istället för att köpa nya möbler. Tyckte även att jag var väldigt ekonomisk som målade om möblerna istället för att köpa nya.
 
Okej, nog babblat. Detta blev ett lite för långt inlägg. Men min dröm är alltså ett hus.

658.

ag kom på att jag knappt visat bilder från midsommar. En sisådär två månader senare kommer jag på det, men som ni märkt har ju bloggmotivationen legat under skosulorna och vägrat komma upp under sommaren så jag ska försöka skrapa fram den nu till hösten.
 
Jag och Julian åkte ju själva till landet då Leon hade skyhög feber så C stannade hemma med honom. Så det blev mest bilder på natur (som jag publicerat i ett tidigare inlägg) och på Julian.
 
 
Någon favorit? Kritik? Ris? Ros?
 
 

657.

Men åh. Det där inlägget jag skulle skriva försvann. Irriterande. Well well. Har suttit och redigerat en hel rös med foton så jag har lite att visa er. Vissa är jag supernöjd med, andra inte. Tar gärna kritik från er läsar. Helst konstruktiv kritik, men annan kritik är också välkommen såklart ;)
 
 
Dessa bilder är tagna när vi var vid en sjö långt in i skogen på landet. Man kunde höra tystnaden. Helt underbart. Gillar ljuset och färgerna i bilderna.

656. Redigerar bilder

En söt liten Julian med söta små fötter. (avskyr alla fötter besides mina barns...än så länge)
 
Oj oj. Har en hel del bilder som jag håller på att redigera. Och det mina vänner tar tid. Men snart så.
 
Kul inlägg. Helt onödigt. Men jag har ett litet inlägg som jag filar på om jag ska skriva eller inte... Stay tuned.
 
 

655. Tvååringar

 
Tvååringar. Kan inte riktigt förstå att mina prinsar har fyllt två hela år. Galet, men häftigt. Det händer så enormt mycket i utvecklingen just nu. Flera ord som poppar fram, nya lekar, nya upptäckter, nya erfarenheter. Även utveckling i deras personligheter. Mer lekar tillsammans vilket självklart leder till mer bråk. Det spelar ingen roll att vi har femton uppsättningar av en och samma sak eller enbart en, det ska ändå bråkas om samma leksak. Jag blir tokig. 
 
NEJ är även det populäraste ordet just nu. Tvåårstrots någon? 
 
Den senaste veckan har Leon haft en av sina feber"attacker". Vet inte vad det är, han får helt plötsligt feber utan något annat symptom för att sedan försvinna efter några dagar. Vet inte vad det beror på, men kommer det en gång till så ska vi kolla upp det ordentligt och ta tester. Detta tillstånd har bidragit till att hans vanliga gnäll har spätts på. Jag går i taket och det blir tråkig stämning. En liten anledning till detta kan bero på att Leon har haft nära till gnäll i över ett halvår och jag känner att min bristningsgräns är sedan långt tillbaka nådd.
 
Mor min berättade att min yngsta syster var likadan bara det at hon gnällde från det att hon ploppade ut tills dess att hon fyllde två så jag hoppas att det kankske är likadant med Leon. Nu är han två år fyllda och jag hoppas för allt i världen att det avtar snart och att han istället kan börja prata och säga vad som är fel.
 
 
GAH!
 
 

654.

Gör nog som så många andra. Njuter av semester. Eller denna vecka jobbar jag ju faktiskt men utnyttjar kvällar och de lediga dagarna ändå. Undrar dock (även där som resten av Sverige) var fasen sommaren håller hus?! Jag blir tokig. Var är värmen? Var är solen? Var är sommarkvällarna som jag längtat så förbaskat efter? Visst jag njuter till fullo för varje kväll som är ljus längre än till tre så på det sättet är jag nöjd. Men värmen? Har knappt kunnat sitta ute på kvällen på grund av kylan. Minns att jag förra året kunde sitta ute väldigt tidigt på sommaren och äta middag och även sitta kvar ett bra tag innan kylan kom, när solen gått ner.
 
Samlar även på mig en massa minnen i form av resor till landet, umgås med vänner som man träffar hyfsat ofta som såväl sällan. Försöker att samla så många minnen som möjligt i fotoform också såklart. Så när jag landat efter semestern kommer jag bjuda på bildbomb som heter duga och som förmodligen skulle kunna räcka all the way till nästa år ;) Så håll ut.
 

650. Update

Två veckor sedan senast. Det kliar som vanligt i mina bloggfingrar men jag finner inget att skriva om. Går mest bara och suktar efter semester (läs; föräldraledigt). Har bara helgen kvar sedan väntar lång semester med endast en veckas jobb där i mitten. Det ska bli så jävulskt skönt att få umgås hela familjen. Känns som att vi sällan ses alla samtidigt då vi jobbar så olika och vi måste pussla ihop livet så gott det går.
Längtar efter att ha tid och samvete att ge mig ut med kameran och fånga vackra ögonblick, vackra landskap och vackra blommor och natur. Blir lite extra kär i Sverige under sommaren, men vem blir inte det?!

647. Lost

Vet inte riktigt vad det flgit i mig. Ett sådant där ofrivilligt blogguppehåll. Drabbas ju av sådana lite då och då. Vet inte riktigt vad som hänt under tiden jag inte skrivit. Har knappt varit framme med kameran heller. Jag bara längtar efter semestern så att vår lilla familj kan få umgås allihop, tillsammans. Vi märker så tydligt på barnen att de blir gladare och mindre gnälliga när vi båda är hemma och orkar leka med dem och turas om med hushållssysslorna.
Sedan kände jag nu när jag läste kommentarerna att jag måste skriva igen. Kul när folk saknar en :) Medan jag filar på fler inlägg så kan jag varmt rekommendera att ni kikar in hos Mette. Hon tar helt underbara bilder och till skillnad från många av dagens bloggare/fotobloggar så fotar hon färglada bilder. Helt underbart. Kika in!
Vi frossar i frukt och det är mamma glad för att vi gillar så vi håller oss från sötsaker så länge som möjligt. Vi kommer ändå hinna upptäcka det senare.
Russin är också frukt, fast torkad och funkar lika bra det :)

632. Lista

Ni som följt mig ett tag vet att jag gillar listor. Denna lista kanske kan vara intressant för er som följer mig som väntar barn, för er som väntat barn (både singular och plural) eller för er som bara älskar att läsa vad jag tycker och tänker ;)

 

1. Vad var det värsta som hände under förlossningen ?

Inget allvarligt hände under själva förlossningen, allt flöt på precis som det skulle. Dock var tiden efter snittet (när jag lågf på uppvaket) de längsta två timmarna i mitt liv. Och efteråt upptäcktes ju lite komplikationer som svårigheter med andning, svårt att hålla värmen, svårt att hålla blodsockernivån på rätt level och hjärtrusningar. Men nu är allt detta under kontroll.

 

2. Och det bästa (förutom att bebisarna kom ut)?

Att jag kände mig så trygg. Var endast nervös för hur det skulle kännas (mentalt) att de öppnar min mage och plockar ut två barn, bara sådär.

 

3. Hur startade din förlossning?

Hmm, vet inte riktigt när man räknar att en förlossning börjar när man snittas. Är det när de gör snittet? När man får ryggbedövningen? Är det när vattnet går? I så fall så var det när mitt vatten gick.

 

4. Vad hade ni aldrig klarat er utan under spädbarnstiden?

Våra nära och kära. Vilken enorm jäkla hjälp vi fick (och fortfarande får). Herre min je vilka änglar vi har runt omkring oss. Kärlek.

 

5. Saknade du magen efter att den försvunnit?

Nej inte då, men nu börjar magen skrika efter barn hehe. Men hold your horses det är inget på g.

 

6. Tyckte du att dina bebisar var fina/söta första gången du såg dem?

Haha, vi har pratat om detta och sa tt då tyckte vi ju att de var de allra sötaste små skrynkliga bebisar vi någonsin skådat. Nu såhär i efterhand, inser vi ju att de är ju så mycket sötare med lite hull och öppna ögon. De var ju som små kattungar, helt igenknipta ögon. Men ändå våra guldklimpar.

 

7. Vart sover era barn?

Vi har från första stund låtit dem sova i sin egen säng och det har gått super. Om vi bortser från att de fortfarande vaknar upp nattetid pga nattavsaknad, eventuellt minimalt vällingintag, eller bara nattskräck/mardröm. Har världens bästa karl som tar allt som sker nattetid att jag inte längre reagerar på ljud från dem på natten utan somver gött igenom hela. Älskade karl!

 

8. Hur har ni delat/gjort med föräldraledigheten hos er?

Jag har varit hemma större delen. Första fem månaderna var vi hemma tillsammans och jag vet ärligt talat inte hur jag hade klarat mig annars. Det var guld värt. Resterande året har jag varit hemma. Vi har ju kvar föräldradagar som karln förmodligen kommer utnyttja.

 

9. Vad är det bästa med att vara förälder?

Kärleken. Tror alla föräldrar känner så. Hur kan man älska någon så enormt mycket? Jag kan bli så larvigt stolt över dessa små liv. Kan liksom börja böla för minsta framsteg/gest/ord/rörelse. Visst finns det stunder då jag gärna skulle gå hemifrån och bara andas, men de goda stunderna överväger ju dessa.

630. Catch up

Det har väl inte hänt jättemycket sedan senast jag skrev. Har jobbat lite, vabbat lite, städat lite, nyst mycket, snytit mig ofta. Själva då? Vad har ni gjort? Känner ni av pollen? De har ju gått ut med varningar att det är rejäla pollenmängder i år. Hurray.
Vi njuter av att värmen är här, så gott som. Efter dagis ser vi till att vara ute en liten extra stund innan det är dags att gå in och fixa middag. Det är ju underbart. Mer sol åt folket.
Hittade lite körsbärsblom häromdagen och försökte mig på det där med motljus. Har inte riktigt fått till det än.

616.

Har precis sett ett avsnitt av "Sofias änglar". Tårarna rinner. Och jag kan bara inte förstå det. I detta avsnitt hjälpte de familjen Blunck att göra om sina tvillingflickor Elsa och Tyras lekrum, föräldrarnas sovrum och fram- och baksidan på huset. Hela världen stannade när de fick reda på att Elsa drabbats av svår leukemi. Bara där får man en klump i magen.
Jag visste att detta program spelats in då jag är vän till en som känner familjen. Visste dock inte om de skulle välja att sända det.
111111.
Det datumet som för många människor kanske är kopplat till något underbart kommer för alltid vara den värsta dagen i familjen Bluncks liv. Lilla Elsa somnade in.
Jag kan inte. Vill inte förstå. Så jävla hemskt. Tyra har förlorat sin andra hälft. Sin spegelbild. Emma och Walter har förlorat sin ena dotter. Hur går man vidare? Hur fortsätter man leva för barnet man har kvar i livet?
Genom hela programmet rann tårarna och i slutet då de berättade att hon somnat in hemma hos sin familj brast det totalt. Jag har länge tänkt på det men aldrig kommit ihåg just då att fixa det. Men nu. Nu är jag månadsgivare till Barncacerfonden. Är det någon sjukdom jag tycker är orättvis är det just cancer. Barn SKA bara inte drabbas av det, än värre dö av det.
Bli månadsgivare du med!
Försökte hitta någon bild, men mitt internet är så trögt så jag länkar istället: www.barncancerfonden.se
VILA I FRID ELSA

609.

Hittade några gamla foton på mina små bebisar. Gullefjun!
It's been a while. Denna vecka börjar liksom the real family life. Nu ska vi alltså pussla ihop hela familjens schema; dagis, pappas jobb och mammas jobb. Däremellan ska ju allt det där andra rulla på. Städning, matlagning, tvättning, inhandling, GOS MED BARNEN och umgänge med vänner och varandra. Det är lite knepigt när nya rutiner ska in i livet. I och med att vi har två knoddar med samma krav och förutsättningar så har vi andats rutiner sedan de kom. Men det är fortfarande lite meckigt. Så därför är det lite torrt på bloggfronten.
Snart kanske jag klämmer in något inlägg mellan alla rutiner.
Tidigare inlägg