646. Heureka!

Jag vill bara påpeka för folket att efter Loreens första uppträdande (alltså i den första deltävlingen) skrev jag på fejan att hon skulle vinna allt. Har sällan haft samma åsikt som resten av svenska folket eller för den delen resten av Europa. Men denna gång verkade hela Europa enat. Bortsett från snål-Italien. Men jäklar i min lilla låda vad glad jag var igår. Är det fortfarande idag. Kan ju lugnt säga: Rätt låt vann.
Loreen du rockar röv!!!!!

645. ESC

Kör ytterligare ett mobilinlägg i väntan på alla röster i schlagerfinalen. Undrar hur många som sitter klistrade nu? Ja vet redan att det bara finns en vinnare, dock brukar inte Europa hålla med mig, men håller tummarna att vi detta år ska vara överens. Loreen är helt outstanding. Älskar allt med hennes nummer. Älskar hennes röst. Älskar hennes bröst (var tvungen). Älskar hennes kläder. Älskar hennes KOREOGRAFI!!! Älskar självklart låten. Kom igen nu Europa.

623.

Underbart bröllop igår. Systemkameran fick följa med men det var ack så svårt att få bra bilder då det var mörkt i såväl kyrka som efterfest. Men några bilder fick jag som jag kan visa. Ska bara höra med bruden om det är okej.
Kan bjuda på en stressad jag innan jag ska kila iväg. Och en närbild på en trött jag när det var dags för sängen.

622.

Är lite smått stressad nu. Ska på bröllop idag. Alltid lite smånervöst och jag måste förbereda mig på att bita mig i läppen för att inte böla sönder mig. Får ladda upp med massa näsdukar och hoppas på att jag kan rädda sminket hyfsat. Gah. Måste sminka mig nu och fixa håret på något vis. Jag som är sämst på det.
Hoppas på att få många fina bilder, dock bara med mobilkameran då jag inte orkar släpa med mig systemkameran... Kanske slutar med att jag tar med den i alla fall. Kommer förmodligen ångra mig rejält om jag inte gör det.

619.

Bröllopet. Vi kan än idag inte förstå att vi varit med om det. Vi åkte alltså ut i Indonesiens ghetto. Vi satt först i ett rum där det var 800 grader (trots fläkt) där alla tjejer/kvinnor blev sminkade, fick håret fixat och blev påklädda, nåväl fick hjälp med att bli klädda. Först var vi inställda på att vi skulle sminka oss själva med vårt smink som vi är vana vid och har vår nyans, men kände sedan; Äh vi går all in. Så vi fixade håret och sminket. Sminket hade som sagt inte riktigt vår nyans då vi kom influgna från blekkalla Sverige två dagar innan. Men what the heck kände vi. Det var kul att prova på i alla fall.
Brudens hår. Helt amazing. Förstå hantverket?! Ett nät av blommor som doftar jasmin.
Själva bröllopet hölls hemma hos brudens föräldrar. Precis utanför deras lilla hus gick en liten enkelriktad väg som de spärrat av genom att sätta upp som ett tält av vackra tyger. Slogs nog av värmeslag då jag helt missade att ta någon bra bild på det.
Hur som helst så börjar bröllopet med att min morbror, hans två vänner och vår familj fick gå en liten bit på typ femton meter bort. Sedan talade tolken och även vigselförrättaren. Efter det spelades typisk indoonesisk musik varpå vi långsamt skulle gå långsamt mot huset. Där mottogs min morbror av brudens mor och far som hängde ett blomsterhalsband runt hans hals som ett välkomnande in i familjen.
Själva bröllopet hölls inne i huset. Med AC. Thank god :) Det var ett väldigt litet rum där endast brudparet, brudparens föräldrar (mina föräldrar fick agera päron åt min morbror då mormor inte kunde följa med och morfar är död), morbrors kompisar, vi systrar, brudens systrar och vigselförrättaren (okej det lät som många, men det var det inte). Resten fick stå i dörröppningar och kika in.
Till en början fick vi alla sätta oss ned för att invänta bruden som svepte in efter ett tag. Vi i vår familj är så sinnessjukt lättrörda att det är larvigt. När min morbror förstod att bruden var på väg in började han böla (inte högljutt eller så men ni vet sådär bröllopsrörd, plus ni kan ju fatta hans nerver), vi tre systrar som satt där och försökte koncentrera oss på att andas trots värmen och korsetten började själklart också böla. Brudens systrar måste trott vi var tokiga, men de började langa näsdukar (som de använde till att torka svett och vi till tårar. En sak, många användningsområden.) Bruden var oerhört vacker. Även hon bar en kebaya, men i vitt.
Vad som sas sedan är lite luddigt för oss då de pratade på indonesiska och arabiska. Det fanns visserligen en tolk, men det var ganska svårt att urskilja vad hon sa då de ofta pratade samtidigt.
Håruppsättningen var ju lite utöver det vanliga. Hon sa att det vägde jättemycket. Kan förstå det.
När själva bröllopsakten var över stod vi kvar inne i rummet (med AC) och möttes av grannar, vänner och släktingar som inte fått plats på bröllopet som kom för att lyckönska brudparet. Det var väldigt kul och annorlunda mot hur det brukar vara på svenska bröllop. Det var allt från barn till riktigt gamla söta små indoneser som kom. En dam som var av äldre ålder började gråta när hon såg oss systrar. Hon höll händerna för ansiktet, rörde vid mig och Linnéa, stod kvar ett tag för att iaktta och sedan ta oss i hand för att gå vidare. Väldigt udda upplevelse.
Blomsterhalsbandet min morbror fick.
Mammas uppsättning. Sjukt ovanligt att se henne i sån frilla.

618.

Okej. Jag är nu back in business. Kom alltså hem från en underbar resa i lördags. Hade då varit ifrån mina tre favoritgrabbar i tio långa dagar. Dock kändes det väl kanske inte riktigt som långa dagar då jag hade det alldeles, alldeles underbart.
Resan gick alltså till Indonesien. Vi som for var mor, far, mina två systrar och jag. Min kärnfamilj skulle man väl kunna säga. Vi åkte väl ner för två olika syften. Första och största syftet var att min morbror skulle gifta sig och det andra syftet var att bara vara, sola och njuuuuta.
Snabbresumé:
Resan ner tog väldigt lång tid och den fick mig att inse att jag inte gärna ger mig ut på en lång flygresa med barnen på några år. Ska vi någonstans och semestra får det bli nära. Jag kan knappt underhålla mig själv på flyget, hur skulle vi då kunna underhålla två rastlösa snart tvååringar? Hur som så flög vi sex timmar ner till Qatar där vi skulle "mellanlanda" i 14 timmar. Det var över natten så vi hade gjort det bekvämt för oss och hyrt rum på hotell. Det var nog det bästa vi kunde ha gjort. Dagen efter flög vi resterande tio timmar till Jakarta.
I Jakarta hölls sedan bröllopet. Wow säger jag bara. Vi kan fortfarande inte fatta att vi varit med på ett indonesiskt bröllop, iklädda traditionell indonesisk bröllopsklädsel. Som sagt, wow.
Dagen efter bröllopet flyger vi till BALI. Woop shoobidoo. Bali. Behöver nog inte säga så mycket mer. Bali.
Fick endast en bild på mig i den traditionella Kebayan. Bilden är tagen av en fotograf (inhyrd till bröllopet). Han hade samma kamera som jag och fattade inte hur mitt fasta 50mm-objektiv funkade. Han försökte zooma med det. Och så verkade han inte fatta att man behöver hitta fokus innan man skjuter bilden.
Vi blev sminkade och fick håret uppsatt. Är osminkad på denna bild :)

614.

Var ute på en riktigt tidig promenad idag, långt innan alla människor (bakis) hade vaknat. Vi mötte upp Martina och Harry för att mata lite fåglar. När vi tog upp brödet för att mata fåglarna med så missförstod nog kidsen då de stoppade brödet rakt in i sina egna munnar. Trots att de inte var så generösa med matningen så kastade vi mammor lite smulor åt fåglarna.

De verkade i alla fall vara en positiv upplevelse för ungarna. "Pippi, Pippi" hörde man lite då och då.
Herre min je vad det är kul när man märker att de vill provsmaka på nya ord. Jag har verkligen längtat efter talet. Visst det är långt borta men man måste ju börja någonstans. Får köra ett kort inlägg någon gång om vad de kan säga.

611.

Ja, tiden rullar och det känns inte som att jag hinner göra så mycket. Det blir liksom allt vardagligt som ska göras. Så nu försöker vi klämma in det där med städningen, matlagningen/matlådelagning, lek med barn, tvätta och allt annat smått och gott.
Vi hinner dock ha lite folk över här och det är ju mer än uppskattat. Älskar sällskap och det gör även kidsen så de är oftast på bra humör när gäster är här. Förra veckan hade vi vardagsmiddag hos oss. Tant Ann lagade maten och vi stod för husrum. Mysigt som vanligt.
Julian busar med morbror Niclas.
Min sötDumbo.
Leon fick för sig att leka med Ulles kille Jimmy och började helt plötsligt göra en massa roliga miner :)

605.

Efter middagen valde mina två systrar och en pojkvän att stanna kvar för att spela lite spel. Då hoppade mitt hjärta lite extra. Det finns inte mycket som slår en kväll med sällskapsspel och mina systrar. Vi har dock en liten grej som kan göra det jobbigt för andra som är med och spelar och som vet hur reglerna egentligen är. Vi har nämligen en tendens att göra om reglerna så att de passar oss mer. Mycket roligare. Prova själva :)

598.

Bilden har ingenting med sammanhanget att göra.
Igår var en svart dag i schlagerns historia. Ja, jag behöver väl inte skriva något mer än Björn Ranelid. Min schlagersjälv gråter.
Kommentarer på det?

556.

Foto: Elin
Redigering: Jag
Igår vankades det middag hemma hos mor min. Har inte varit hemma hos henne på flera månader då det är krångel att ta sig genom port och hissar med två ungar, en vagn som måste vikas ihop för att gå igenom alla 54 dörrar. Men så igår bestämde jag mig att det fick fasen gå ändå. Fick hjälp att först ta mig dit (behöver hjälp att bända upp hissdörrarna i tunnelbanan då vi har kanske 2 millimeter till godo för att komma in och ut med vagnen) och sedan hjälp upp till mamma.
Självklart är det inte barnsäkrat hemma hos någon som har barn som är utflugna så det är inte mycket stillasittande för denna mor. Men det är ändå himla kul att för ovanlighetens skull slippa vara hemma och barnen tycker ju självklart att det är jättekul att riva ut alla mormors böcker ur bokhyllan och trycka på knapparna på tv:n (det är de inte vana vid då vår sitter högt upp på väggen).
Som vanligt, när vi träffas hela tjocka familjen, så sjungs det sånger för kidsen. Man kan urskilja ett tema på låtarna. Det är "klappa händerna", "klappa lilla magen", "dansa min docka" osv. Alltså låtar där man kan göra rörelser till. Visserligen spelar det ingen roll vad man sjunger, de står ändå och gungar fram och tillbaka och stampar fötterna á la african. Det är så himla kul att se att de älskar att dansa, precis som mor sin :)
Kladdkaka, glass och hallon. Mums!!

551.

Julafton. Toppen. Precis som jag vill ha det. Jag hade nog kunnat klämma en extra tallrik, men icke. Äter så långsamt så då hade väl alla blivit galna på mig för att julklappsutdelningen skulle dröja. Men god mat var det med lite olika mixer på bordet.

Kidsen fick en hel drös med kläder så nu behöver vi nog inte köpa det på ett tag - skönt. En massa nya leksaker fick dem också så de är nöjda. Tror att favoriten blev Briospisen med kastruller och tillbehör som vi köpte. Så fort vi hade monterat ihop den började de "laga mat" och leka med varandra, vilket inte händer alltför ofta då Leon ofta norpar åt sig Julians leksaker. Underbart. Ska försöka klicka ett foto på dem när de leker där.
Ber om ursäkt för lite dassiga bilder. Har inte riktigt lärt mig hur man fotar bra i dåliga ljusförhållanden, men jag övar.
Vår granna gran som kläddes kvällen innan julafton och kläddes av dagen efter. Så fick det bli i år med nyfikna ungar.
Första träffen med granen. "Ska jag dra i denna?"
Okej, jag pussar den istället.
Och smakar lite på den.Mmm.
En riktigt trött julkille.

550.

Innan jul hade vi en liten lilljulafton hemma hos oss. Med tanke på att de flesta hinner äta 397 julbord innan själva julafton fick oss att bestämma att det blir antijulbord denna kväll. Så på bordet stod det mest tapasinspirerad mat. Så jäkla gött. Vi var så rädda att det inte skulle räcka så vi överdrev med allt, i onödan egentligen. Det blev mat över till ett helt regemente. Men gött som fan var det.
Efter maten blev det julklappsutdelning. Alla(nåväl, alla som hade över 50:- på kontot) hade köpt en klapp som kostade 50 kronor och sedan fick man dra en. Jag drog ett fyrpack med söta glöggmuggar och karln drog ett snyggt kit med fyra kaffekoppar, så vi blev nöjda :)
Massa småskålar med diverse geggor, såser och tillbehör.
Ägg med räkor.
Små croustader med lite olika geggor på.
Fullproppat bord.
Söta systrar!
Brorsan.
Syrran.

549.

Okej, om det är någon som undrar så kan jag meddela att vi lever och är vid god vigör. Har firat jul och myst med familjen. Familjetid skulle man kanske kunna kalla det. Fasen vad det är guld värt. Inser verkligen varje dag vi är samlade att när vi är vi fyra så mår jag som allra bäst. Mina killar. Min kärlek.
Har kollat igenom lite bilder från julen och även innan och planerar att lägga upp några. Men bjuder bara på ett smakprov idag. Måste gå och sussa innan  jag stupar. Men god fortsättning på er alla,hoppas ni haft en underbar tid.

484.


Balanski 25 år.

Tindra 1 år.

Idag är tydligen sommaren tillbaka. Det ska vara sol hela dagen och runt 24 grader. Mon dieu! Känner två som ska ha kalas idag och en som ska gifta sig. De kan ju inte få mycket bättre väder.

Idag vette sjutton riktigt vad vi ska hitta på. Förmodligen blir det lite provfotografering för min del så tar karln hand om monstrena )japp igår var en helvetisk dag). Efter det vankas det alltså kalas för världens bästa 25-åring. Även i morgon bjuds det på kalas för världens finaste Tindra som fyller ett idag. Grattis!!

480.

                      
                                                   Hug me! Okej, när du är så söt :)

Var över hos Jannike idag och lekte med Yassin och Clara. Som tur var hänkade karln med också så jag slapp ha koll på båda för en gångs skull. Det var nice som vanligt och vi hinkade cola och klämde cocosbollar som vi varit på jakt efter så länge och äntligen hittat.

Det är kul att vi faktiskt lyckats ses en gång varje vecka tre veckor i rad nu. Trots att man kanske inte alltid har så mycket bokat så kan det vara krångligt att få ihop tiden då alla kan. Hoppas verkligen vi håller detta rullande för det är inte bara trevligt för barnen, även vi mammor får utbyte av lite vuxna.

462.

Över en månad sedan jag uppdaterade senast. Det har inte hänt sedan jag började blogga för typ fem år sedan. Men jag har inte heller kännt att jag missat något eller att jag hållt mig tillbaka för att inte skriva. Jag har liksom bara inte haft tiden, orken eller lusten.

Vet inte om jag ska uppdatera er om vad vi gjort i sommar. Vi har väl gjort det som de flesta gör? Tagit det lugnt, badat (jag har badat två gånger), solat ytterst lite då kidsen kanske inte föredrar att ligga och steka i solen när det är som varmast, lekt, träffat nära och kära, åkt fram och tillbaka till landet och ätit gott.

Senaste stora saken var att våra underbara små prinsar fyllde ETT år!!! Helt galet. Det firades så klart med pompa och ståt.

Well, innan jag kommer in i flowet igen så kan ni få ett mindre bildregn från den senaste månaden. Håll till godo.

Vi var ju som sagt på en Riga-kryssning.


Morbror Niclas tog studenten, då var det bra med hörselskydd.



Morbror (min) Larsa fyllde 50 och önskade sig ingenting så han fick vin.

En gammal vän från Lillsved var och hälsade på med sin 3-dagarsSixten.

Lunch på ballen är ett måste.

Många som inte sett knoddarna på ett tag tycker Leon har blivit hårfager. Tunnt, men mycket.

Är det för hett i lägenheten tar grabbarna gärna ett dopp i diskhon.

Ibland är de bara söööööööööööta.

446.

Idag fyller min lillasyster Ulle Bulle Bajsbrun 24 barre. Congratulations to you my deer (jepps, du är mitt lilla rådjur...eller hjort eller vad fan det nu betyder).

Snart kommer hon hit så jag må väl ta och städa undan lite här i lyan. Tjing!

423.


                          Grabbarna njöt av solen och uppmärksamheten innan de slocknade i vagnen.

Igår gjorde vi vår första långa resa med barnen. Eller där ljög jag en smula, vi har ju faktiskt redan varit på landet, men detta blev den första långa resan utan bil. Det blev tunnelbana och pendeltåg och enkelresa tog två timmar från dörr till dörr. Sjukt långt.

Men det var det värt. Vi åkte hela vägen till Järna för att fira svärmor och svåger som fyllde år i veckan. Solen strålade och värmde gott ute på gården där mat serverades. Ungarna slocknade fort, antagligen på grund av att det var så mycket nya intryck och de fick grymt mycket uppmärksamhet. Gullungarna. Man blir larvigt stolt i mammahjärtat.

264.

Underbara ni! Har precis kommit hem från en riktigt trevlig kväll i Gamla Stan tillsammans med mor min, systrarna mina, syster Elin och Tant Ann. Vi hamnade på Engelen och stannade där ett bra tag då våra munnar är svåra att stoppa från att prata. Hur mys som helst, vi hann verkligen diskutera allt mellan himmel och jord, precis som det ska vara.

Pojkarna där inne levde rövare och sparkade mig middagen igenom. Mina revben!


Mina söta systrar.

Jag i väntan på maten.

Tidigare inlägg