324.

Okej, jag måste bara säga en sak. Här har jag gått och varit gravid i jag vet inte hur många dagar och hur många månader men ett flertal och tittar man nu på min lilla nedräknare här till höger så är det 36 dagar kvar. Och som jag skrivit så många gånger tidigare så tittar twins gärna ut lite tidigare. Så det betyder ju med säkerhet att inom 36 dagar är jag och älsk föräldrar.

Gah.... Skrämmande tanke. Och faktiskt helt ofattbart. Jag förstår det bara inte. Jag kan förstå när någon annan är gravid att denne kommer bli förälder, men JAG. Lilla JAG? Jag är ju så liten (läs; ung), inte kan jag ta hand om ett litet nytt liv. Nej precis utan jag ska ta hand om och ha ansvar för två små nya liv. Totally mad. Men vi klarar det. Han och jag. Vi växer in i det och vi har så mycket stöd från folk runt omkring så man blir alldeles rörd i själva hjärteroten.


                              Kan ju påpeka att guldgossarna blev till runt dessa dagar :)

323.

Idag har min rygg pajat. Har så otroligt ont. Jepps, here comes the klagomur. Har försökt med något som ska trycka på punkterna som smärtar något enormt. Det är liksom i bröstryggen inte längre ner där jag har läst att man kan börja få ont nu. Gissar att det beror på mina utomordentligt sköna sovställningar jag hittar. Not.

Jag längtar till tisdag. Så mycket kan jag säga. Give me tuesday. Now. Please!



                                                          Heavy boys............

322.

Jag börjar må psykiskt dåligt snart alltså. Jag klättrar på väggarna, fast inte genom att röra mig då jag endast ligger i soffan och kämpar med dessa sammandragningar som inte direkt blir färre. Men jag börjar känna att detta, mitt hem, har blivit ett fängelse. Det är ingen höjdare.

Well, min karl jobbar en dag till sedan har han semester i en vecka. Ska bli så himla skönt att ha sällskap. Kunna prata med någon. Jag går ju typ omkring och pratar med mig själv och det är ingen häjdare. Man blir lätt mongolid av det.

Nu när karln kom hem satte jag honom i arbete på det jag inte klarar av. Han fick måla klart balkongstolarna, jag når inte riktigt ner längst ner.
Sedan kokade vi lite nappar och nappflaskor. Wohoo. Snart. Snart. Jag hoppas väldigt snart.


                                                            Massa nappar.

321.

Igår kom då dagen som jag inte egentligen haft en tanke på att den kunde komma. Migrändagen. Jag har klarat mig utan migrän i ungefär åtta månader, visst jag har haft lite känningar men det har aldrig brutit ut i riktig migrän. Men igår så, PANG. Jag visste i mitt bakhuvud att jag inte får äta min migränmedicin då jag är gravid så jag skickar iväg ett mess till erfarna Alex som både har erfarenhet av både graviditet och migrän och frågar om man får äta Ipren eller Alvedon. Får svar tillbaka att Ipren bör man undvika. Bra då klämmer jag en alvedon. I messet skriver hon också att fem dagar innan hennes förlossning fick hon det värsta migränanfallet ever.

Hehe. Hoho. Haha.

Jaha, men jag ska ju inte föda förrän tidigast nästa vecka. Well well. Alvedonen hjälpte tyvärr inte ett piss så bruden som sitter här i larvigt rosa tisha och svullna fötter har inte sovit så gott i natt. Det har visserligen blivit lite bättre så nu håller jag tummarna att smärtan försvinner och att ungarna håller sig kvar i magen till tidigast den
3:e augusti. Tack.

320.

Vecka 35 är det alltså för oss nu. Tänkte att jag kunde slänga in lite information om vad som hänt/händer den veckan.Jag kommenterar med fet text om hur jag har det.

Barnet

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland (om jag har!). Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Vikt 2 600 gram.(Nu kanske inte mina väger så här mycket, men den ena är nog inte långt ifrån och det känns, det börjar bli tungt. Riktigt tungt.)

Tvillingar

Om du väntar tvillingar eller fler är barnen antagligen lite mindre och då är det snart dags för förlossning. Många tvillingar föds redan i vecka 36.(Shit, jag kan bli mamma nästa vecka! Jag kan visserligen bli mamma imorgon med, men jag har sagt åt dem att stanna där inne till efter ultraljudet nästa måndag i alla fall.)

Mamma

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter.(Vi har inte mätt det på mig, då det inte säger någonting om hur mina två foster där inne växer.Det är endast ultraljud som kan visa det.) Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo.(För två veckor sedan hade jag gått upp 13, får se på måndag hur mycket mer jag lagt på mig-) Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen.(Peppar, peppar har jag sluppit ryggont. Det är mer magen som spänner då den växer.) Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen.(Nja,hade svårt att andas väldigt tidigt och det försvann även väldigt tidigt, däremot har jag motvilligt välkomnat Mr Halsbränna. Fy i helvete. Hade ingen aning om hur jobbigt det faktiskt var.) Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men börja också att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen. 

318.

Okej nu kanske det verkar som att denna kvinna klagar och det kanske jag gör också. Men jag börjar bli lite smått trött på denna mage, men jag tror framförallt att det är dessa sammandragningar som är jobbigast. Magen blir hårdare än hårdast. Det är inte jätteskönt. Den får jättegärna bli hård till nästa sommar (om man tar bort lite bristningar) så att man kan styla på beachen, men just nu vill jag bara bi av med dem.

Men grabbarna får inte komma ut förrän tidigast 4:e augusti för du har vi hunnit vara på ultraljud och pratat med barnmorskan och läkaren och bestämt vilken sorts förlossning det blir.


                                                       Trött tjockis.

316.

Färdigäten. Har precis klämt en Billy's panpizza och en burkcola. Vette fan om det är okej. En fredag liksom? Ensam. Panpizza. Hur som helst blev jag mätt.

Hmm, har lite skumma känslor down there. Ingen smärta, bara (som jag sa till karln igår) att jag blir påmind om att jag har en ingång där nere. ?? . Jag vet inte alls hur jag ska förklara det. Kunde inte förklara det igår heller. Hur förklarar man för en karl, jo men det känns i sliiiidan. Nej det funkar inte, för hur ska han veta hur jag känner då? Hur som helst är det ingen förlossning på G. Jag ska först på ultraljud innan det kommer ut några barn här. Det är redan bestämt.


Nej för att göra denna kväll ultimat så ska jag gå och fortsätta mitt husmorsprojekt - målningen.


                                          Fotat av : Emelie

315.

Nu har den här tjockisen äntligen dragit sig i kragen och påbörjat ett projekt som hon velat göra i säkert tre månader, men bara inte fått tummen ur. Nu är tummen urdragen och första penseldragen är målade. Ska ju måla om balkongstolarna och bordet och även några ramar. Jag är en sådan tönt som tycker sådant här är riktigt roligt. Jag sitter verkligen och njuter medan jag drar penseln fram och tillbaka. Skruva ihop IKEA-möbler är också lite av en fetisch jag har, dock inte nu (älsk har fått skruva ihop de senaste inköpen då jag bara varit stor och tung).


Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.Kul.

313.

Varning för känsliga läsare!

Jag har varit vaken och uppe i dryga timmen och mina fötter är redan stora som ballonger och blå! Försökte fånga det på bild, men den blå nyansen ville inte fastna. Så enjoy och bortse gärna från mitt avskavda nagellack, det är inte så lätt att nå ner till tårna längre...



                                                               Mmmm, mysigt!

312.

BB-väskan är nu packad, det enda som ska ner är varsin napp till grabbarna-. Jag ska bara koka dem först, sedan kan de nästan komma när som helst. Men jag vill helst att de ligger kvar i alla fall två veckor till. Dels så de fettar på sig och dels så att vi hinner gå på det sista ultraljudet och skriva en förlossningsplan och bestämma om det blir vaginalt eller kejsarsnitt. Så man kanske blir en smula förberedd i alla fall.


Där står den, färdigpackad.

311.




När jag läser mig fram till hur det kan vara i vecka 34 så står det att magen nu kan börja sjunka ned och göra det lite lättare att andas. Jag kan inte påstå att jag har några större problem med att andas, men jag kan inte heller tycka att min mage har börjat sjunka. Ibland kan det dock bli tung nedåt om jag står upp och har en sammandragning. Men magen (läs barnen) blir ju bara tyngre och tyngre så jag gissar att det inte är lång tid kvar tills den börjar sjunka.






309.

Här sitter man igen då. Jag som vill göra så mycket, men jag orkar bara inte. Har sovit middag och dregglat så där mysigt som bara jag kan göra. Jag ska ju egentligen måla ramar, balkongmöblerna, diska och lite annat småplock som att kanske någon gång få arslet ur och packa färdigt BB-väskan. Men icke. Denna kvinna är på tok för fet och slö. Det liksom spänner något kolossalt i magen just nu. Inte bara sammandragningar utan det känns som att magen växer och växer och växer.

Snart måste jag dock dra mig i kragen och ta mig upp till läkaren. Jag vet att det är för det bästa, men jag mår bra och har inga krämpor (foglossning, hemorojder, ryggproblem, halsbränna etc) så just idag när jag känner mig lite tung så känns det onödigt att gå dit.

307.


Älskade du <3
Foto: Emelie

Idag blev älsk pappa. På papper. Vi åkte till stadsdelsförvaltningen och fick där skriva på lite papper som bekräftade att han är barnens far, i och med att vi inte är gifta. Så nu behöver de bara komma ut så skickar sjukhuset resterande uppgifter till Skatteverket så att allt registreras. Vi bad nämligen om att få skriva på paprena innan då vi antagligen kommer ha upp över våra huvuden att göra sedan när de väl har kommit.

Hon som hjälpte oss var hypertrevlig. Jag hade förväntat mig en tant i sina 50's som mest bara gör dessa saker hela dagen och mest gör det på rutin. Men Maud hjälpte oss och småpratade lite om tvillingar och frågade på om en massa olika saker. Hypernice. Skönt att se sådant tycker jag. Hade jag lite förutfattade meningar kanske? Möjligt. Men jag blev jätteglad i alla fall. Så även karl, då han också är pappa på papper nu (jag har ju mitt moderskapsintyg på papper).

Innan stadsdelsförvaltningen var vi hos barnmorskan som lyssnade på de små hjärtljuden som lät bra och tog blodtryck och kollade blodsockret (tror jag att det är?). Blodsockret var lite lågt, men det var för att jag inte ätit på ett tag.

När vi gick ut därifrån pssade jag på att väga mig igen, det var ju trots allt två veckor sedan jag gjorde det. Jag hade gått ner ett halvt kilo? Jag förstår ingenting. Jag känner mig ju större. Däremot vet jag att barnen mår bra, var ju på ultraljud förra veckan då allt stod rätt till och de växer precis som de ska.

 

306.

Hyfsat dålig uppdatering på min front känner jag. Men jag har legat i soffan de senaste dygnen och bara sovit och haft sammandragningar. Har liksom inte orkat göra någonting. Jag är ett riktigt roligt sällskap. Not.

Återkommer väl när jag har något av intresse att skriva om eller några roliga bilder att klicka upp.

Ni kan få två bilder att jämföra med så länge :)


Vecka 16

Vecka 28

300.

Igår gick vi in i vecka 33 (ska lägga upp en bild snart). Idag var det ultraljudsdags. Det är vårt tredje ultraljud och det görs med tvillingar bara för att se att båda växer som de ska. Karln jobbade idag så jag drog med mig syster Mellan som sällskap med tanke på den värme som råder i vårt land. Man vill ju inte svimma ensam på tunnelbanan eller så.

Båda småknoddarna växer precis som de ska, visst det skiljer lite mellan de men det är helt normal. Den ena ligger några gram över (126g) "normalt" med en vikt på 2163g och den andra lite under (96g) med vikten 1941g. Tillsammans väger bara barnen 4100 gram.

Hittade en liten tabell som visar vad allt i magen väger på ett ungefär i vecka 30;

Foster                                                                   1500 g
Livmoder, moderkaka och fostervatten              1840 g
Bröstkörtlar                                                          360 g
Moderns blod                                                        1300 g
Resten av kroppen                                                3500 g

Total viktökning                                                     8500 g

Detta är alltså när man bär en unge, lägg på tre veckor till på detta och ett barn till, en till moderkaka och lite mer fostervatten så kan ni ju tänka er att jag har gått upp några pannor. Tydligen är normal viktuppgång för tvillinggravida 16-20 kilo. Jag kan säga att då är jag inom ramen i alla fall. Har so far gått upp 13 kilo.

Barnen i min lilla (jepp jag är sjukt ironisk här) mage hade inte flyttat sig mycket sedan det senaste ultraljudet. Den som ligger längst ner låg med rumpan ner ( i säte) och den andra i tvärläge. Ligger de kvar så om tre veckor känner jag en brud som kommer vara med om den första operationen i sitt liv, men vad som helst kan hända. De kan fortfarande ändra läge, dock kommer jag känna det då. Vi får se helt enkelt.

299.

Nu får vi se hur detta går. Denna feta val ska ge sig ut i värmeböljan till ett ultraljud. Som tur är har jag syster yster med mig. Jag tycker faktiskt det känns riktigt obehagligt att ge mig ut i denna värme, jag satt ju nästan och svimmade i soffan igår. Satt. I soffan. Hemma. Usch. Jag hoppas verkligen att SL vet vad luftkonditionering är på sina färdmedel. I värsta fall blir det en bulle hem.

Fy fan för denna värme.

Jo man får klaga när man är gravid. Jag får i alla fall klaga.

298.

Jag vet ärligt talat inte vart jag ska ta vägen. Jag rinner bort. Vi har öppet överallt i lägenheten för att förhoppningsvis få till något slags korsdrag, men utan resultat. Jag sover utan täcke. Jag har blöta handdukar i pannan, på fötterna. Karln hämtar is åt mig från frysen att lägga i nacken, på fötterna, ja hela kroppen.

Jag brukar inte ha något större problem med värmen, men denna sommar, denna värme är något utöver det vanliga. Man har ju som en kamin i sig. Så kroppsvärmen är så sjukt mycket högre än vanligt, och då hjälper det inte att Sverige känner för att satsa på värmerekord. Fy fan!!!!!

296.

Det rycker och spänner och drar i min mage. Det är tydligen två små pojkar där inne som tenderar att bli större och större. Vissa stunder kan jag knappt gå för att det känns som extrem håll. Ni vet när man är ute och springer och får lite håll, men efter ett tag känner man att man inte kan ta ett steg till utan måste stanna upp och försöka mildra hållet. Det är inte en sammandragning då, jag vet faktiskt inte vad det är och det gör ju inte ont, som i dags-att-föda-ont, så jag är inte orolig. Det är mer så att det är lite småjobbigt att inte kunna gå från datorn till toan (yes det är den sträckan jag går under dagarna).

Igår när karln hade kommit hem gick vi i sjukt långsam takt (pga mitt "håll") upp till centrum för att möta Mallan från jobbet som skulle skänka babysitternas RollsRoyce till oss. Schyrrans tycker vi. Hon hade med sig sin lilla gullegris som låg och snusade så sött i vagnen. Shit, jag minns när man gick runt o tänkte för typ sju månader sedan; Undra om Mallan har fött än? Och nu ligger hon där i vagnen som en halvårsunge och snusar. Så sjukt vad fort tiden går. Knas. Men nu har vi i alla fall två babysitters. Utmärkt! Då slipper det bli bråk :)

Idag tänkte denna feta val försöka varva balkongen och solandet med att rensa lite papper som ska in i en pärm (jag som aldrig i hela mitt liv varit ordningssam vad gäller papper, kanske dags att rycka upp sig och bli ordningssam?). Ska även tvätta upp de första små lakanen som barnen ska få gosa ner sig i.

I helgen ska vi städa lite här hemma då svärmor och svågrar kommer hit på besök. Ska väl även försöka hinna med att mååla de där jäkla balkongmöblerna någon gång, tvätta lite nappar och nappflaskor. Packa klart BB-väskan. Ja det är lite som ska göras. Men det är bara kul, och det kommer kännas bättre om man har alla dessa saker klara.


Bild: Emelie

293.

Nu ska jag erkänna en sak som förmodligen får folk att gå i taket. Jag sitter inomhus. Jag sitter i bikini och svettas som en jäkla gris. Det liksom lackar svett. Mina fötter ska vi nog inte prata om, de är inte från denna värld. Röda och svullna som en nyuppblåst ballong. Som tur är är fötterna det enda som börjat svälla på mig (om man bortser från magen då) så jag bör väl inte klaga. Men bara tanken på att gå ut o sätta mig på balkongen med fötter som redan uppnått 68 grader får de att svullna om möjligt ännu mer.

Man kan alltså säga att jag tar en liten solpaus idag. Återkommer nog imorgon, då jag tänkte skaffa mig lite mer färg bara för att jag vill bli så jävla het. Kan ju säga att magen INTE får någon sol. Får nog lägga upp en bild så att ni förstår att magen och resten av kroppen inte riktigt delar samma kulör.

289.

Fan i helskotta. Sammandragningar är ingen kul historia tycker jag. Det liksom spänner i hela magfan. Pulsen ökar och magen blir stenhård. Ikväll har de kommit ganska ofta, men läkaren sa senast vi var där att det inte var någon fara så länge det inte är tryck nedåt, och det är det ju inte. Det är mest övre delen av magen som bara spänner ut sig och blir hård som en klippa.

Håll er kvar drär inne killar! Ni får inte komma ut än.
Tidigare inlägg